Stora delar av det japanska samhället har paralyserats och en återhämtning från den kris som Japan just nu genomlever tycks närmast ljusår borta.
Störst är nu oron för omfattande utsläpp av radioaktiv strålning från flera av de skadade kärnkraftverken i nordöstra Japan.
Tiotusentals döda
Den kraftiga jordbävning som utlöstes fredagen den 11 mars följdes av en tsunami – en enorm flodvåg – som med våldsam kraft vräkte in flera kilometrar över land och drog med sig allt som kom i dess väg, hela samhällen och byar, människor, hus, el- och teleledningar, bilar, bussar, och odlingsmark.
Fortfarande är det ingen som vet hur många som omkommit i samband med vågen, eller under själva jordbävningen som uppmätte 8.9 på Richterskalan. Det talas om tiotusentals människor i de värst drabbade länen i nordöstra Japan.
Det råder skriande brist på energi. Miljoner människor saknar vatten och el, hundratusentals är hemlösa och det börjar bli brist på mat och bensin.
Oro för kärnkraftshaveri
Tsunamin slog in över flera kärnkraftsanläggningar i nordöstra Japan och slog ut säkerhets- och reservsystem.Vid de tre värst drabbade kärnkraftsanläggningarna i Fukushima kämpar tekniker med att undvika en härdsmälta. Och säkerhetsläget tycks förvärras dag för dag.
Flera explosioner har inträffat då man inte lyckats kyla ner bränslestavarna inne i reaktorerna. En nödvändig process för att undvika att själva härden smälter med utsläpp av radoaktiva ämnen som följd.
Runt två hundratusen människor har evakuerats från områdena närmast de drabbade kärnanläggningarna. Och myndigheterna varnar nu folk för att vistas utomhus på grund av förhöjda halter av radioaktiva partiklar i luften.
Tar emot hjälp
De japanska myndigheternas sätt att hantera katastrofen skiljer sig mycket från det sätt man hanterade jordbävningen i Kobe 1995 då runt 6 000 människor omkom. Vid det tillfället tackade Japan nej till hjälp utifrån. De hjälpteam som släpptes in hölls under noggrann uppsikt och väldigt lite information kring katastrofen offentliggjordes av myndigheterna.
Denna gång har myndigheterna varit öppna och ställt sig till medias förfogande, både inhemska och utländska. Räddningsteam från bland annat USA, Nya Zealand, Kina och Sydkorea, de två senare som Japan inte har särskilt goda relationer till, tas nu tacksamt emot.
Betongvallar hjälpte inte
Värst drabbat är staden Sendai med cirka en miljon invånare, innan katastrofen. Här saknar en halv miljon hushåll vatten och lika många saknar el. Själva stadskärnan har klarat sig hyfsat och ett par tusen invånare har inkvarteras i stadshuset där man delar ut mat och vatten med prioritet för barn och gamla.
Trots att Japan har kommit långt med att bygga en beredskap mot både jordbävningar, stormar och tsunamis så räckte inte förberedelserna särskilt långt denna gång.
Ett bergigt inland har tvingat större delen av den japanska befolkningen att bosätta sig längs kusterna och stora summor har lagts ner på att bygga höga betongvallar som ska fånga upp både stormar och jättevågor men de har inte räckt till på länga vägar.
Ny krisberedskap
Experter på krishantering har konstaterat att katastrofen kommer tvinga fram ett nytt sätt att tänka kring beredskap. I stället för att investera allmänna medel och kostsamma tekniska lösningar så är det bättre att lägga resurserna på att öva evakuering och annat krisbeteende.
Svenska UD avråder nu från resor till de värst drabbade områden samt hvudustaden Tokyo. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har skickat en expert till området inom ramen för en FN-insats.
(Källor: The New York Times, BBC, DN, SvD)