Måndagen den 28 november, samma dag som de i förväg utdömda klimatförhandlingarna i Durban inleddes, presenterade FN en rapport om tillståndet för jordens landområden.
Produktionen går ner
Enligt FN är en fjärdedel av all mark redan ofruktbar på grund av jorderosion, torka och allvarliga förluster av den biologiska mångfalden.
Stora landområden som drabbats av jorderosion och översvämningar har övergetts av befolkningar som inte längre kan livnära sig.
Västeuropa pekas ut som ett riskområde där ett högintensivt jordbruk får till följd att jordar utarmas och förgiftas och så småningm blir obrukbara.
Enligt rapporten har den globala jordbruksproduktionen gått ned samtidigt med en kraftig befolkningstillväxt.
Inget stöd av forskare
Mellanstatliga konflikter på grund av minskad tillgång på livsnödvändiga resurser som mat och vatten, men även eftertraktade landområden, har fått stor uppmärksamhet i media och i den allmänna debatten.
Resurskonflikter beskrivs som ett rellet hot när klimatförändringarnas påverkan på den globala säkerheten uppmärksammas.
Bland andra svenska forskare menar dock att mellanstatliga resurskonflikter är långt ifrån en nödvändig följd av resursknapphet i klimatförändringarnas spår.
Försvagade stater
Flera studier visar snarare att olika aktörer kan samarbeta om livsviktiga naturresurser, även under i övrigt spända säkerhetspolitiska förhållanden.
Storskaliga konflikter blir dessutom allt svårare att genomföra både av ekonomiska, militära och legitima skäl.
Långtgående klimatförändringar kommer att kunna försvaga stater, både ekonomiskt, socialt och i viss mån politiskt och därmed få säkerhetspolitiska konsekvenser.
Svaga stater innebär bland annat att förmågan att hota sina grannar så väl som den egna befolkningen minskar.
Klimatflyktingar
Klimatflyktingar är en annan faktor som brukar lyftas fram i medierapporteringen om hur klimatförändringarna kan innebära en ökad konfliktrisk mellan stater.
Inte sällan målas scenarier upp med gigantiska flyktingströmmar till Europa undan extrem torka eller översvämningar.
I de fall där flykting- och migrationsrörelser har lett till konflikter är det de inblandade staterna som aktivt utnyttjat flyktingarna som brickor i ett större maktspel.
En majoritet av jordens flyktingar stannar dessutom kvar i det egna landet eller flyr till angränsande länder, har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, slagit fast för några år sedan och får stöd av internationella studier.
Stora konsekvenser
Att klimatförändringarna kommer att få stora konsekvenser för världens säkerhetspolitik är nog de flesta ense om. Möjligheten att bedriva ett säkerhetspolitiskt arbete kommer sannolikt att försvåras för många stater.
Klimatförändringarna ökar risken för regionala konflikter och interna oroligheter i de värst utsatta länderna och i områden som redan nu är oroliga och där klimatet ytterligare kan rubba balansen, som för länderna på Afrikas horn.
Även inom vissa länder kan påfrestningarna bli stora. Ett land som är särskilt utsatt är Kina. Där kan klimatförändringarna i kombination med en ökad miljöförstöring leda till interna säkerhetsproblem.
Samtidigt är landets säkerhet beroende av att tillväxten hela tiden ökar. Frågan är då vad som händer om Kina drabbas av klimatförändringar som drar ner BNP.
Ökade spänningar kan också bli följden om utvecklingsländerna inte tycker att de redan utvecklade länderna tar sitt ansvar för att minska utsläppen av fossila bränslen.
(Källor: DN, SvD, FOI)