Rapporten väckte, redan innan den blev offentligt, oro hos inte minst Israel som är Irans bittra fiende och vice versa. Den israeliske presidenten Shimon Peres varnade för att ett militärt angrepp mot Iran blir allt mer sannolikt. Hotet tonades dock ner när rapporten väl publicerades.
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, anklagade FN-organet IAEA, för att helt gå i USA:s ledband. Liksom tidigare avfärdade han anklagelserna om att landet utvecklar kärnvapen och att det uran som framställts ska användas till kärnkraft.
Hemliga attacker
Israel misstänkts däremot för att tidigare ha lönnmördat kärnteknikspecialister i Teheran. Och för drygt ett år sedan infekterade datamasken Stuxnet iranska datorer och förstörde centrifuger som används vid urananrikning.
Israel anses av de flesta bedömare ha tillgång till egna atomvapen, men landet vägrar acceptera att Iran utvecklar kärnvapen eftersom man anser att detta kommer att hota hela regionen. USA:s president Barack Obama har liksom sina företrädare sagt att USA heller aldrig kan acceptera att Iran skaffar kärnvapen.
Kärnvapen om ett par år
IAEA bygger sin rapport på indicier, snarare än konkreta bevis eftersom iranska företrädare i flera fall har vägrat släppa in FN:s inspektörer.
Enligt IAEA:s rapport kan vissa av de aktiviteter som har pågått och pågår visserligen tjäna både civila och militära syften, men andra är ”specifika för kärnvapen”.
Exempelvis har hemliga installationer byggts för att testa metoder att detonera kärnladdningar och för att anpassa missiler så att de kan bära vapnen. Enligt underrättelsetjänster i väst är Iran bara ett par år ifrån en faktisk kapacitet att framställa kärnvapen.
Tuffare sanktioner
FN:s säkerhetsråd har hittills antagit fyra omgångar sanktioner mot Iran med krav på att uranproduktionen avbryts och fullständiga inspektioner tillåts.
EU efterlyser att de sanktioner som i dag är riktade mot Iran ska dras åt ännu hårdare.
Särskilt Frankrike och Tyskland har efterlyst betydligt tuffare sanktioner som i dag omfattar bland annat frysta iranska tillgångar utomlands, reseförbud för ett dryga trettiotal iranier och förbud mot att exportera viss teknik till landet.
Ryssland och Kina har motvilligt stött tidigare beslut om sanktioner, men säger nu nej, särskilt till åtgärder mot Irans olje- och gasexport. Också väst ger uttryck för en viss tvekan inför risken för högre oljepriser i ett läge av finanskris.
(Källor: DN, SvD, The Guardian)