Ännu flera år efter att de första misstankarna mot, eller anklagelserna om, att Iran planerar att utveckla kärnvapen pågår fortfarande spekulationerna. Israel har hävdat att Iran planerar för kärnvapen sedan mitten av åttiotalet och USA sedan början av 2000-talet.
FN:s organ för fredlig användning av kärnenergi och ickespridning av kärnvapen, IAEA, har efter ett antal inspektioner i landet ännu inte lyckats få några verkliga bevis på att misstankarna skulle stämma.
Däremot presenterade organisationen i november förra året den mest detaljerade rapporten hittills om Irans kärnenergiprogram och uttryckte samtidigt starkt oro över att Iran fortfarande eftersträvar eller försöker framställa kärnvapen.
Det var inför den rapporten som Israel hotade med att anfalla Iran. Ett hot som man sedan upprepat. USA har dock varnat Israel att sätta sina anfallsplaner i verket, bland annat med motiveringen att det skulle destabilisera hela regionen.
Varnar för kallt krig
IAEA befinner sig på nytt i Iran denna vecka för att inspektera landets kärnenergiprogram. Men få tror att de kommer att få ut särskilt mycket av besöket. Frågan är om de ens får besöka de underjordiska kärnenergianläggningar som Iran byggt.
Nyligen offentliggjorde Iran invigningen av en ny testreaktor för anrikat uran och presidenten har beordrat bygget av fler testreaktorer.
Samtidigt har landet vänt sig till EU med en förfrågan om att återuppta samtalen om det iranska kärnenergiprogrammet. Något svar från EU ha ännu inte kommit.
Israel och Iran är bittra fiender och Israel fruktar att Iran skulle ha som första mål att med sina eventuella kärnvapen anfalla landet, som i sin tur antas ha cirka 200 kärnvapen.
Följderna skulle bli oöverskådliga och sannolikt dra in fler länder i konflikten, exempelvis världens största oljeproducent Saudi-Arabien.
Det finns också dem som varnar för ett nytt kallt krig mellan stater som är allierade med Iran, exempelvis Kina och Syrien och länder som ser landet som ett allvarligt hot; USA, EU och Israel.
Sanktioner slår hårt
Sanktionerna mot Iran skruvas åt allt mer. Målet är att tvinga landet att överge sina eventuella kärnvapenplaner. Sanktionerna slår hårt mot bland annat det iranska banksystemet. Det i sin tur har bland annat inneburit problem för Sverige att betala ut pensioner till svenskar med iranska rötter som på ålderns höst har bosatt sig i Iran.
Men de hårdaste sanktionerna mot landet någonsin börjar nu också påverka vardagen för den iranska befolkningen. Exempelvis har kött- och brödpriser skjutit i höjden.
Som ett svar på EU:s planerade oljeembargo har Iran, med omedelbar verkan, stoppat all export av olja till Frankrike och Storbritannien. Och Irans oljeminister har varnat för att landet kan komma att strypa exporten till fler fientligt inställda länder om det skulle behövas.
Tidigare har Iran hotat med att stänga det strategiskt viktiga Hormuzsundet, vilket har fått till följd att USA hotat med att med alla medel se till att varje sådant försök stoppas.
Iran genomför i början av denna vecka omfattande militärövningar i den södra delen av landet för att, som det heter, stärka förmågan att skydda viktiga anläggningar mot yttre hot.
Källor: The Independent, SvD, DN, BBC)