Foto: Anders Sjödén, Försvarsmakten

Försvar

Det är allas ansvar att försvara samhällets säkerhet och vår demokrati. För att Sverige, som är ett litet land, ska kunna möta de hot som kan uppstå måste vi använda oss av alla resurser som finns i såväl det militära som det civila försvaret.  

Totalförsvaret

Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och består av militärt och civilt försvar. Totalförsvaret ska kunna möta alla de hot som kan uppstå mot Sverige, bidra till att hantera och förebygga kriser i omvärlden och hävda vår territoriella integritet. Det ska också försvara Sverige mot väpnat angrepp, värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig.

Civilt försvar och militärt försvar

Det civila försvaret är inte en organisation utan olika slag av verksamheter i samhället som genomförs för att stärka samhällets förmåga att kunna hantera kriser, höjd beredskap och krig. Kommuner, landsting, länsstyrelser, statliga myndigheter, många företag och organisationer har viktiga uppgifter inom det civila försvaret. Det militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av framför allt Försvarsmakten.

Totalförsvarsplikt

I Sverige har vi totalförsvarsplikt. Det innebär att det är allas ansvar att försvara samhällets säkerhet och vår demokrati. Det betyder också att alla som bor i landet och som är mellan 16 och 70 år måste hjälpa till om vi skulle hamna i krig, eller med anledning av något annat hot måste höja vår beredskap.

Internationell inriktning

Hot mot freden och svensk säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige ska kunna verka tillsammans med andra och ge och ta emot stöd som även kan vara militärt.

Det svenska försvaret har omkring två hundra personer på plats i länder som är drabbade av krig och konflikter. De är där på uppdrag av Sveriges regering och riksdag, eftersom det ingår i Försvarsmaktens uppdrag att hjälpa andra länder som har det svårt. Sverige samarbetar med medlemsländer i EU och FN och deltar endast i insatser som FN har gett legitimitet till.

Försvarspolitisk inriktning 2016-2020

Under 2014 förändrades den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 utgår från utvecklingen i närområdet som går i fortsatt negativ riktning. Försvaret går därför tillbaka från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar. Försvaret får också förstärkta resurser.

Det enskilt viktigaste under den kommande inriktningsperioden är att höja den operativa förmågan i krigsförbanden. Försvarsmaktens ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp. Gotland har en särskilt viktig position för kontrollen av sjö- och luftvägarna till och från Baltikum.