Det svenska försvaret var traditionellt till för att försvara våra gränser från en invasion. Efter det andra världskriget hotade det "Kalla kriget". Då stod Sovietunionen och Warszawapakten mot USA och Nato. De två blocken omringade de svenska gränserna.
En militär invasion av Sverige bedöms inom överskådlig tid som högst osannolik. Det har medfört att försvarsmaktens roll har förändrats, även om försvarets yttersta roll fortfarande är att försvara gränserna.
Militärens internationella roll har ökat betydligt. Idag har försvaret ett större ansvar att upprätthålla den säkerhetspolitiska situationen i världen. Detta görs bland annat genom att svenska militärer tillsammans med civila, deltar i fredsbevarande eller fredsframtvingande insatser. Om hotbilden förändras och våra gränser anses vara hotade av en yttre fiende, så ska Sverige ha möjlighet att snabbt bygga upp försvaret igen.
Snabbare insatser
Försvarsmaktens unika kompetens är den väpnade striden. Den skiljer Försvarsmakten från andra myndigheter. Förmågan till väpnad strid ska kunna användas såväl internationellt som inom Sveriges gränser. Militär personal och utrustning ska även kunna utnyttjas vid civila kriser, till exempel vid allvarliga översvämmningar och svåra stormar.
Sverige står idag inför andra typer av utmaningar och hot än under tiden vi oroades av att det ”Kalla kriget” skulle inträffa. Alltså när vi var omringade av de två stora blocken Sovjetunionen och Warsawapakten på ena sidan om oss, och hade USA och Nato på andra sidan. Idag måste militära insatser ske snabbare än tidigare och i samverkan med FN, EU och Nato. Då de flesta nationer är politiskt och ekonomiskt beroende av varandra, är det få stater som vill isolera sig från omvärlden. Syftet med att gå mot ett insatsförsvar är att kunna hantera kriser, var de än uppstår i världen.
En intern konflikt i ett land långt borta kan få direkta konsekvenser även för Sverige. För att upprätthålla fred och stabilitet vid de egna gränserna är inriktningen numer att Sverige, liksom andra länder, måste kunna hantera hot och kriser även utanför det egna territoriet.
Sverige har sedan 1950-talet deltagit i fredsfrämjande insatser runt om i världen. Men aldrig tidigare, åtminstone inte i modern tid, har den internationella verksamheten stått i centrum på det sätt som den gör idag. Varje år deltar cirka 800 soldater i internationella insatser.
Förutom internationella insatser ska försvarsmakten övervaka Sveriges territorium, kunna upptäcka och avvisa kränkningar och i samverkan med andra myndigheter hävda vår integritet.
Frivilliga soldater ersätter värnplikten
Sommaren 2009 beslutade riksdagen att Sverige ska avskaffa den allmänna värnplikten i fredstid och ersätta den med en frivillig grundläggande soldatutbildning.
Sedan den 1 juli 2010 utbildas därför inte värnpliktiga längre. Även det nuvarande mönstringstvånget är vilande. Om det återinförs – efter regeringsbeslut – ska det även omfatta kvinnor.
Lagen om totalförsvarsplikt ser alltså ut som förut, men de delar som reglerar skyldighet för totalförsvarspliktiga att fullgöra värn- och civilplikt, görs vilande. Det betyder att lagen vid behov kan tillämpas fullt ut. Men det avgörs av regeringen.
Även om ”lumpen” görs frivilligt, så ska alla 18-åringar, sedan januari 2011, svara på en webbenkät, vars resultat används för att bedöma personernas lämplighet för bland annat framtida militär utbildning och befattning
Budget på 40 miljarder
Det är riksdag och regering som beslutar om försvarets mål och uppgifter. Generallöjtnant Sverker Göransson är överbefälhavare (ÖB) och chef för myndigheten Försvarsmakten med en budget på cirka 40 miljarder kronor. Nummer två i hierarkin – ställföreträdande chef – är generaldirektör Ulf Bengtsson som är den andre icke-officeren på den posten.
Försvarsmakten har cirka 35 förband, skolor och centra fördelat på ett 20-tal platser i Sverige. Högkvarteret, varifrån verksamheten leds, ligger i Stockholm.