Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten

Forskning inom försvarsområdet

För att kunna bygga upp ett bra försvar med rätt kompetens, behövs forskning och utbildning. Forskning om allt från it-säkerhet, farliga kemikalier, farlig smitta till kärnfysik är viktigt för att kunna bedöma hotbilder.  

Krigshistorien är full av exempel på hur numerärt underlägsna styrkor visat sig slagkraftiga tack vare mer avancerad teknologi.

Den kunskap som genereras av forskning är viktig för att försvaret ska kunna fatta beslut om hur hotbilden ser ut och utvecklas i ett visst läge. Den är även av vikt för att bestämma vilka motåtgärder som behövs i form av materiel och taktiskt uppträdande och för att klarlägga vilka medvetna risker myndigheten tar.

I Sverige bedrivs forskning inom flera områden som har kopplingar till eller är av intresse för försvaret.   

Totalförsvarets forskningsinstitut

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är ett av Sveriges största forskningsinstitut. 1000 anställda arbetar bland annat med kvalificerade säkerhetspolitiska studier och hotbedömningar. FOI:s verksamheten är i huvudsak uppdragsfinansierad.

Kärnverksamheten är forskning och metod- och teknikutveckling. På institutet arbetar ledande experter inom ett stort antal områden, till exempel säkerhetspolitik, hotbedömning, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot farliga ämnen och it-säkerhet.

På FOI:s avdelning för CBRN-skydd och säkerhet arbetar Sveriges främsta experter på kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära händelser. Forskarnas uppgift är att ta fram ny kunskap om utsläpp och spridning av kemikalier, joniserande strålning och radioaktiva material. 

Inom FOI finns även kompetens om hur stora fysiska belastningar påverkar människor, framför allt när det gäller omgivningsfysiologi och traumatologi. 

Försvarsmakten brukar utnyttja FOI:s medicinska kompetens, till exempel som expertstöd vid internationella operationer. FOI har vid flera tillfällen anlitats av FN vid fredsbevarande och humanitära insatser.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolans uppgift är att bidra till nationell och internationell säkerhet genom utbildning och forskning. Högskolan utbildar såväl militära som civila ledare, både nationellt och internationellt. Försvarshögskolan har funnits i sin nuvarande form sedan 1997.

En av Försvarshögskolans viktigaste uppgifter är att utbilda civila och militära ledare och bedriva avancerad forskning inom bland annat krigsvetenskap, militärteknik, krishantering, ledarskap och ledningsvetenskap samt säkerhetspolitik.

Civil utbildning sker bland annat inom ledarskap, krishantering och statsvetenskap med inriktning mot krishantering.

Forskningen vid Försvarshögskolan ska bidra till att ge undervisningen forskningsanknytning och vara inriktad på områden som det inte forskas kring vid andra högskolor och forskningsinstitutioner i Sverige. De olika forskningsområdena innefattar bland annat krigsvetenskap, militärteknik, krishantering, ledarskap och ledningsvetenskap samt säkerhetspolitik.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk (FMV) är en civil myndighet som framför allt arbetar med att förse det svenska insatsförsvaret med högteknologiska produkter. Myndigheten arbetar också med att hjälpa bland andra polisen, kustbevakningen och tullen med det avancerade tekniska systemet.

FMV:s grunduppgift är att bidra till att stärka Sveriges säkerhet genom att försörja försvaret med materiel och utveckla försvarsprodukter.

Försvarsmakten beställer i stort sett all sin materiel från Försvarets materielverk. Beställningarna gäller såväl upphandling av ny materiel som avveckling, försäljning och skrotning av föråldrad eller överflödig materiel. FMV:s uppgift är att samordna och utföra upphandlingar vilket innebär att själva produktionen utförs av privata industribolag.

FMV bidrar även med tekniska lösningar och tjänster till den civila säkerhetssektorn och representerar svenska staten vid komplexa internationella affärer.

Mycket av materialutvecklingen sker i samarbete med andra länder, inte minst av ekonomiska skäl. Ju fler som delar på utvecklingskostnaderna, ju lägre blir de. I första hand samarbetar Sverige med de nordiska länderna, övriga EU-länder och USA.

Sverige har bilaterala samarbetsavtal med fler än 20 länder. Inom EU har Sverige bland annat arbetat för inrättandet av den europeiska försvarsmaterielbyrån, EDA (European Defence Agency). Myndigheten har som främsta uppgift att stödja europeiskt samarbete av försvarsmateriel.