Foto: Försvarsmakten

Internationellt försvar

Försvarets internationella verksamhet får en allt större betydelse. Genom att dämpa oro och konflikter utanför Sveriges gränser, bidrar vi till säkerhet i världen och till att minska risken för hot mot Sverige. Idag tjänstgör cirka 300 kvinnor och män i den svenska utlandsstyrkan.

Sedan FN grundades efter andra världskriget har Sverige blivit allt mer aktivt i internationella sammanhang. Som militärt alliansfritt land kan Sverige, enligt folkrätten, förklara sig neutralt i händelse av krig mellan andra stater. Alliansfriheten hindrar inte Sverige från att delta i internationella militära samarbeten.

I dag är det vanligt att svenska förband och enskilda officerare åker på fredsfrämjande eller fredsframtvingande uppdrag till oroshärdar runt om i världen. Afghanistan, Kosovo och Mali är några exempel på områden där det idag finns svensk militär personal.

I Afghanistan deltog Sverige i den Nato-ledda Isaf-styrkan (International Security Assistance Force) från 2001. I samband med att Isaf upphörde vid årsskiftet 2014-15 inleddes Nato-insatsen Resolut Support Mission (RSM). Från september 2014 består det svenska bidraget av cirka 50 personer, varav majoriteten arbetar som rådgivare till de afghanska säkerhetsstyrkorna eller i Isaf-staber.

Det främsta uppdraget är fortfarande att stötta Afghanistans regering med att åstadkomma säkerhet för det krigshärjade landets civilbefolkning.

Sedan våren 2013 bidrar Sverige också till den FN-ledda stabiliseringsinsatsen i Mali, Minusma (United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali). Det svenska styrkebidraget utgörs av ett underrättelseförband och en nationell stödenhet och uppgår till ungefär 250 personer.

Ny snabbinsatsstyrka

Som medlem i EU är Sverige en del av unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och därmed den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) som bland annat syftar till att bevara freden och att stärka den internationella säkerheten.

EU har som mål att stärka freden genom gemensamma aktioner. För att snabbt kunna rycka ut till olika konfliktområden har EU stridsgrupper, så kallade battlegroups. Under första halvåret 2015 ledde Sverige för tredje gången en stridsgrupp och bildade Nordic Battlegroup 15 tillsammans med Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen och Norge.

Fredsfrämjande

Sverige är även medlem i Partnerskap för fred, PFF, som bildades 1994 och är ett konkret militärt säkerhetssamarbete mellan Nato och icke-Natomedlemmar i Europa, Centralasien och södra Kaukasien.

För vissa länder har partnerskapet varit en förberedelse för medlemskap i Nato. För andra länder, Sverige till exempel, har det istället varit ett instrument för att utveckla den militära och civila samverkansförmågan. Det är en förmåga som är nödvändig när vi ska bidra till internationell krishantering och fredsfrämjande verksamhet.

Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man vill samarbeta.