Foto: Nicklas Gustafsson/Försvarsmakten

Psykologiskt försvar

Både i krig, kris och fredstid kan stater eller andra aktörer vilja påverka Sverige och landets intressen. Att medvetet sprida rykten eller vilseledande information kan förändra hur enskilda medborgare eller beslutsfattare agerar och känner för en fråga. Kanske vill den utländska staten eller aktören förstärka sin egen position och samtidigt försvaga Sverige. Denna typ av påverkan kallas ofta för påverkanskampanjer.

Det psykologiska försvaret är i grunden till för att hjälpa den svenska befolkningen att stå emot sådana påtryckningar från en motståndare. Självklart görs detta inom ramen för det demokratiska samhället med åsiktsfrihet och öppna medier. Censur får inte finnas.  

Arbetet med ett psykologiskt försvar har varit en civil myndighetsuppgift sedan 1950-talet då Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN) bildades. En av BN:s huvuduppgifter var att förbereda en stor organisation som skulle se till att regeringen och myndigheter kunde kommunicera med landets tidningar och radio om det blev krig. Målet var att Sveriges befolkning skulle få saklig information, även om landet var i krig. Organisationen skulle också motverka motståndarens psykologiska krigsföring och, om det behövdes, ge förslag till regeringen på vad som skulle kunna minska angriparens psykologiska motståndskraft.

Under de sex decennier som gått har innebörden av begreppet ”psykologiskt försvar” förändrats. 1985 bildades Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) och beredskapsorganisationen anpassades med tiden efter omvärldsläget och nya hotbilder. Fredstida informationsuppdrag och forskning blev viktiga uppgifter. Redan flera år innan SPF lades ner 2008 hade delar av verksamheten som handlade om planering för krig avvecklats.

Sedan grundandet 2009 ansvarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för en del av de uppgifter som tidigare låg på SPF. Om en kris inträffar samordnar myndigheten information till allmänheten och analyserar händelsen. MSB arbetar också med medieberedskap samt forskning och utbildning inom kriskommunikation. Varje år genomför MSB studien Opinioner för att få veta mer om allmänhetens syn på frågor som handlar om samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar. MSB analyserar även kontinuerligt de försök som görs att påverka Sverige och landets intressen.

I propositionen för Sveriges försvarspolitiska inriktning 2016-2020 bedömde regeringen att det förändrade omvärldsläget gör behovet av ett psykologiskt försvar aktuellt igen, men att arbetet ska anpassas efter hur samhället ser ut idag. Utbudet av medier och hur dessa används är ett tydligt exempel på hur vårt samhälle har förändrats under de årtionden som gått.

Ett psykologiskt försvar är ett viktigt verktyg för att skydda vårt demokratiska samhälle där upplysta medborgare kan fatta kloka beslut. Om Sveriges befolkning får en ökad försvarsvilja, motståndsanda och förståelse för risker och kriser blir också samhällets förmåga att stå emot påtryckningar och påverkanskampanjer bättre, både i fredstid och i krig. Det psykologiska försvaret bygger på att varje enskild svensk är källkritisk och kan bedöma om information är trovärdig eller inte.

När det är fred i Sverige ska det psykologiska försvaret genomföras inom ramen för landets krisberedskap. Om beredskapen höjs blir verksamheten en del av totalförsvaret. Inför och under höjd beredskap kan all genomtänkt samhällskommunikation ses som en del av det psykologiska försvaret.

Podcasten Om krisen kommer

Lyssna på podcasten "Om krisen kommer" och lär dig mer om propaganda och psykologiskt försvar. Du kan lyssna via YouTube eller iTunes.

Avsnitt 7, kapitel 1: Troll och propaganda

Propaganda på internet - finns det? Är det farligt? Och när kommer vi i kontakt med det? Kapitel ett av tre handlar om organiserad påverkan på nätet.

Avsnitt 7, kapitel 2: Unga om propaganda på nätet

Är propaganda på nätet något som vi är rädda för? Eller är vi bättre än på att genomskåda budskap som vill påverka? Enkät med unga människor på stan.

Avsnitt 7, kapitel 3: För bra för att vara sant?

I det tredje och avslutande kapitlet om propaganda pratar vi om hur man kan tänka när man nås av ett budskap som låter för bra för att vara sant, och om påverkan på nätet verkligen fungerar.