Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen brukar förkortas CBRN och man talar därför om CBRN-hot.
Farliga ämnen används inom en lång rad olika sektorer i samhället, som industri, forskning, energiproduktion och hälso-och sjukvård. Dagligen transporteras desutom farligt gods både till lands och till havs.
Det finns alltid risk för utsläpp av farliga ämnen i miljön, exempelvis till följd av en transportolycka. Varje år inträffar ett antal oavsiktliga utsläpp av farliga ämnen.
Modern teknik har gjort att framställning av farliga ämnen är ännu enklare idag än för bara några år sedan. Risken för strategiska attacker med nukleära stridsmedel har antagligen minskat sedan kapprustningen under kalla kriget. Däremot har risken ökat för att extremister ska använda kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen.
På flera håll har det redan skett. 1995 spred den japanska sekten Aum Shinrikyo ut nervgasen Sarin i Tokyos tunnelbana. Tretton personer dödades och mer än 2 000 skadades. Ett annat exempel är från 2001 då mjältbrandsbakterier spreds i USA och oron för mjältbrandsbakterier märktes av i hela världen, även i Sverige.
Från senapsgas till smutsiga bomber
Sverige har arbetat med skydd mot farliga ämnen sedan i början av 1900-talet. Då var arbetet främst inriktat på skydd mot de gasstridsmedel som användes under första världskriget. Nu handlar det om CBRN-hot, det vill säga kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära källor.
Genom att skilja på radiologiska och nukleära ämnen blir det tydligt att det inte enbart handlar om nukleära stridsmedel, utan även om andra radiologiska källor som kan användas i terrorsyfte eller ge upphov till spridning vid olyckor. En bomb till exempel, kan göras ”smutsig” med hjälp av radiologiska ämnen.
Händelser med kemiska ämnen (C):
- olycka vid transport, lagring eller tillverkning av kemikalier,
- avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet,
- insats med C-stridsmedel.
Händelser med bilogiska ämnen (B):
- olycka som förorsakar spridning av sjukdomsalstrande ämnen,
- naturlig spridning genom sjukdomsalstrande ämnen,
- avsiktlig spridning genom terrorism eller annan kriminalitet,
- insats med B-stridsmedel.
Radiologiska eller nukleära ämnen (R och N):
- olycka vid kärnteknisk anläggning (till exempel kärnkraftverk), andra -olyckor med radioaktiva ämnen eller joniserande strålning,
- avsiktlig spridning genom terroristhandling eller annan kriminalitet,
- insats med N-stridsmedel (kärnvapen).
Den svenska hotbilden
I Sverige har myndigheterna gjort bedömningen att det inte finns någon akut risk för att CBRN-ämnen ska användas mot svenska intressen. Hotbilden när det gäller terrorism och internationell kriminalitet är dock alltid svårbedömd. Dessutom kan förutsättningarna och hotbilderna ändras snabbt.
Så sent som i början av 1980-talet var risken för storkrig med användning av kemiska, biologiska eller nukleära stridsmedel den gängse hotbilden. Idag talar vi om fredstida hot där CBRN-ämnen ingår i form av olyckor och naturkatastrofer, eller i en terrorattack.