Foto: iStock/shaunl

Kemiska stridsmedel

Sedan första världskriget har kemiska stridsmedel använts i många krig, ofta med fasansfulla konsekvenser. Till en början var det framför allt senaps- och klorgaser som användes för att förgifta motståndarens soldater. Under senare år har terrorgrupper använt sig av bland annat sarin för att sprida död och skräck.

En kemikalie blir ett kemiskt stridsmedel när den används i syfte att skada, döda eller tillfälligt slå ut en människas förmåga att agera. Under 1900-talet togs flera kemikalier fram endast i syfte att användas som stridsmedel, bland annat vävnadsskadande ämnen som senapsgas och nervgaser som sarin och VX. Även kemikalier som produceras för civila ändamål kan användas som stridsmedel.

Ett kemiskt vapen är ett kemiskt stridsmedel som kombineras med en utspridningsmekanism, exempelvis en bomb eller ett besprutningsflygplan. De flesta lager av kemiska vapen som finns kvar i världen består av flygbomber eller raketer. Kemiska vapen kan också vara så kallade binära vapen som består av två var för sig ofarliga substanser som förvaras i separata behållare och som blir giftiga först när de blandas med varandra.

Förbud

Sedan andra världskriget har kemiska vapen använts i många konflikter. 1963-67 satte Egypten in senapsgas i Jemenkriget. Under kriget mellan Iran och Irak 1983-88 använde Irak olika typer av kemiska vapen mot Iran, men även mot den egna kurdiska befolkningen.

1990 kom USA och Sovjetunionen överens om att avskaffa 80 procent av sina kemiska stridsmedel under en period på åtta år. Under Gulfkriget 1991 ökade fokus på riskerna med kemiska vapen, bland annat efter att USA hittat stora lager i Irak. Två år senare arbetade FN fram en konvention som förbjuder kemiska vapen. Idag har dock stormakterna, men också några mindre länder, fortfarande tillgång till kemiska stridsmedel.

De fattigas kärnvapen

1995 spred sekten Aum Shinrikyo nervgasen Sarin i Tokyos tunnelbana. 12 personer dog och närmare 5 000 skadades. Attentatet väckte mycket stor internationell uppmärksamhet, bland annat därför att det var första gången massförstörelsevapen användes av en terroristgrupp.

Framtagningen av kemiska vapen är ganska enkelt och kräver små resurser. Många vanliga industrikemikalier, till exempel cyanid och kondenserade gaser, kan orsaka mycket stor skada om de används som kemiska stridsmedel.

Det är dessutom ganska enkelt för ett företag att gå från att producera till exempel bekämpningsmedel eller mediciner till att tillverka stridsmedel. Kemiska och biologiska vapen kallas därför ibland för de fattigas kärnvapen - effekterna är fruktansvärda, de är billiga och lätta att framställa och svåra att skydda sig emot.