Foto: Johan Lundahl/MSB

Epidemier och epizootier

Sjukdomar kan spridas mellan människor, mellan djur och människor eller via livsmedel eller vatten. Smittsamma sjukdomar och utbrott av epidemier har alltid förekommit. Men med klimatförändringar och ett ökat resande så ökar även risken för spridning av både gamla och nya sjukdomar.

Aldrig tidigare har det varit så många som reser. Och ju mer människor reser över världen, desto lättare sprids olika former av sjukdomar. Samtidigt är möjligheterna att upptäcka och behandla sjukdomar bättre än någonsin.

Risken att smittas av allvarliga smittsamma sjukdomar är relativt liten i Sverige. Infektioner är trots det fortfarande ett problem både inom och utanför landets gränser och därför arbetar sjukvården och myndigheterna för att förhindra att sjukdomar sprids.

Stora infektionsutbrott kan få svåra konsekvenser för samhället och det finns därför en beredskap för sådana situationer. Ju allvarligare en smittorisk är, desto mer kraftfulla åtgärder.

Epidemi/pandemi

När en smittsam sjukdom på kort tid drabbar många människor i ett land uppstår en epidemi. Sprids smittan mellan flera länder kallas den pandemi.

Pandemier brukar dyka upp några få gånger per århundrade. Det senaste exemplet är influensa A(H1N1), även kallad svininfluensan. Tidigare pandemier har varit Fågelinfluensan, Spanska sjukan, Hong Kong-influensan och Asiaten.

Svininfluensan 2009 

I juni 2009 förklarade världshälsoorganisationen WHO:s generaldirektör Margaret Chan att svininfluensan, som hade upptäckts i Mexiko några månader tidigare, hade utvecklats till en pandemi, det vill säga en världsomspännande epidemi. Viruset fanns under sommaren endast i mindre omfattning i Sverige och det dröjde till oktober innan smittspidningen tog fart. Under november månad kulminerade smittspridningen i landet.

Sverige rekommenderade tidigt vaccinering av hela befolkningen, men trots detta hade bara 20 procent av befolkningen vaccinerats när smittan nådde sin kulmen. Den största andelen smittade var bland barn och unga vuxna. Några förskolor och skolor drabbades av en omfattande frånvaro. I mitten av december avtog spridningen.

Konsekvenserna för samhället av smittan blev inte så omfattande som många först befarade. Hälso- och sjukvårdens resurser, det vill säga landstingen, sattes dock på hårda prov inte minst på grund av beslutet om massvaccinering. I Sverige har hittills 29 dödsfall inträffat på grund av svininfluensan. Det kan jämföras med en vanlig säsongsinfluensa som i snitt skördar mellan 1 000 och 2 000 människoliv i landet varje år.

I land efter land- drogs det igång omfattande vaccinationsprogram mot influensan. Drygt ett år senare, i augusti 2010, konstaterade WHO att pandemin var över. Cirka 18 500 personer har dött av i influensan, vilket är betydligt färre än de två miljoner som det ursprungliga larmet handlade om.

Att världen, enligt WHO, befinner sig i en postpandemisk period innebär inte att viruset är borta. Det troliga är att det kommer att cirkulera i världen under flera år framöver, men likna de säsongsinfluensavirus som finns sedan tidigare.

Epizootier

Ett omfattande arbete görs också för att förebygga smittsamma sjukdomar hos djur, för att minska lidande hos djuren och för att de ska få vara friska och må bra. Friska djur underlättar också produktionen av säkra livsmedel och skyddar människor från sjukdomar som sprids direkt mellan djur och människa.

Fågelinfluensan 2004

Vintern 2004 härjade fågelinfluensan i stora delar av Asien. Miljontals fåglar dog eller slaktades till följd av sjukdomen. Människor som kom i kontakt med sjuka djur insjuknade. En del dog. Smittan spred sig även till Sverige. Smittade fåglar med H5N1-virus påträffades på flera håll i landet och även kattdjur drabbades.

Fågelinfluensan och Svininfluensan är bara ett par exempel av många på att smittsamma sjukdomar som kan utgöra ett hot mot vårt samhälle. Det är hot som är särskilt komplicerade på grund av människornas ökade rörlighet.