Foto: iStock/AlexRaths

Antibiotikaresistens

Problemet med antibiotikaresistens är inte bara begränsat till sjukvårdssektorn, utan berör hela samhället. Bakterier som utvecklat motståndskraft mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet.   

Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Upptäckten av antibiotika revolutionerade sjukvården och har under de senaste decennierna varit ett mycket effektivt medel när det gäller att bekämpa många sjukdomar. Men samtidigt som den ökade användningen av antibiotika gjort sjuka människor friska, har den också ökat bakteriernas motståndskraft.

Antibiotikaresistens uppmärksammas allt mer ofta som ett hot mot liv, hälsa och mot de medicinska framsteg som gjorts under 1900-talet. Om utvecklingen av resistens inte bromsas, och inga fullvärdiga behandlingsalternativ utvecklas, kan vi hamna i en situation med stora svårigheter att bedriva modern sjukvård.

Vikten av antibiotika

Tillgång till effektiv antibiotikabehandling är avgörande för en stor del av dagens hälso- och sjukvård. Antibiotika är exempelvis en förutsättning för att infektioner ska kunna förebyggas vid kirurgiska ingrepp och för att behandla infektioner hos patienter inom intensivvården, hos för tidigt födda barn samt hos personer med cellgiftsbehandling eller som har andra orsaker till nedsatt infektionsförsvar.

Antibiotika används också för att behandla exempelvis öroninfektioner, halsfluss, urinvägsinfektioner, rosfeber, klamydia eller borrelia. Även för tandvården är det nödvändigt att det finns tillgång till effektiv antibiotikabehandling.

Om antibiotika inte används klokt och rationellt ökar de resistenta bakterierna vilket leder till att effekten av antibiotika urholkas. Antibiotikaresistens påverkar människa, djur och miljö – allt hänger ihop.

Hela samhället ska ta ansvar för att antibiotika bevaras för att rädda liv och att antibiotikaresistenta bakterier inte sprids. Fortfarande är situationen i Sverige mer gynnsam än i omvärlden, men graden av antibiotikaresistens ökar även här.

Se även Folkhälsomyndighetens film om utvecklingen av antibiotikaresistens (ca. 6min lång)

Flera åtgärder

I Sverige finns en lång tradition vad gäller arbete mot antibiotikaresistens och förebyggande av smittspridning. Förutom Socialstyrelsen är många aktörer är inblandade, bland andra Folkhälsomyndigheten och Strama.

Att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens är en övergripande samhällsfråga. Alla aktörer, från den enskilda till privata företag och organisationer till den offentliga sektorn kommer att påverkas av ett förvärrat resistensläge, och kan själva påverka förekomsten av resistens. Alla har ett ansvar. Användningen av antibiotika behöver bli mer ansvarsfull och vi behöver bli bättre på att förebygga spridning av bakterier genom exempelvis bättre hygien.

Det förebyggande arbetet är under utveckling i många delar av världen. Sverige ligger förhållandevis långt fram i detta arbete som baseras bland annat på Strama, ett nätverk med läkare och andra experter som bildades redan år 1995. Det finns också en nationell strategi och Socialstyrelsen har i uppdrag att i samverkan med Jordbruksverket driva en nationell samverkansfunktion och utarbeta en tvärsektoriell handlingsplan.

Internationellt samarbete

Mikroorganismer följer med människor, djur och varor som rör sig mellan länder och därför är globalt samarbete viktigt i arbetet mot antibiotikaresistens.

Sverige deltar på både europeisk och global nivå, genom kontakter med den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och Världshälsoorganisationen WHO. Det finns också ett internationellt nätverk, ReAct, som arbetar mot antibiotikaresistens.