De två tidigare vågorna - jordbruksrevolutionen för tiotusen år sedan och den industriella revolutionen för fyrahundra år sedan - förvandlade i grunden mänsklighetens levnadsvillkor, samhällsformer och maktcentra. Globaliseringsvågen är lika kraftig, djup och mycket snabb. Den är också mycket turbulent och har både positiva och negativa följder.
Att försöka stå emot globaliseringsvågen är lika lönlöst som det var att försöka stå emot industrialiseringen. Utmaningen ligger i att förstå globaliseringens strömmar och vindar, utnyttja dess positiva aspekter och avleda dess negativa följder.
Nyckelorden är insikt och flexibilitet. Precis som under den industriella revolutionen frodas endast de som förstår de nya drivkrafterna och kan utnyttja dessa. De stela rigida som klamrar sig till det förflutna kommer att gå under. Övergången blir dock turbulent och svår för oss alla.
Globaliseringsvågens djupa följder
Såväl jordbruksrevolutionen som den industriella revolutionen förvandlade i grunden de ekonomiska förutsättningarna, vilket i sin tur förvandlade samhället och politiken. Detsamma sker nu under den tredje vågen.
Globaliseringen innebär fyra djupa förändringar:
Krympande värld
Globaliseringsteknologin krymper världen. Den allt snabbare och billigare kommunikationsteknologin - både för information, varor och människor - skapar allt intimare kontakt mellan världsdelar och världens folk. Detta krymper världen både socialt och ekologiskt och har enorma säkerhetspolitiska konsekvenser.
Flytande värld
Globaliseringsteknologin frigör mänsklighetens aktiviteter över rum och skapar det som Zygmunt Baumann kallar en alltmer flytande värld. Dess viktigaste följder är ekonomiska. Gårdagens åtskilda statsbaserade nationalekonomier är i upplösning i den allt kraftigare gränsöverskridande transnationella ekonomin vilket leder till tre djupa politiska följder.
De globaliserade elitstaterna fogas ihop av ett ömsesidigt beroende som avlägsnat faran för krig inom denna elit. Detta gäller dock endast så länge som den globaliserade ekonomin fortsätter att frodas.
För det andra skapar den globaliserande ekonomin en explosion av materiellt välstånd inom de snabba transitionsländerna (länder som befinner sig mitt i övergången från ett samhällssystem till ett annat). Som Martin Wolf bland annat visat överstiger denna uppryckning från yttersta fattigdom till hög materiell levnadsstandard vida alla tidigare bistånds och tvångsutvecklingsprogram.
Men för det tredje försvagar den globaliserande ekonomin samtidigt gårdagens välfärdssamhällen. Dels förlorar välfärdsstaterna auktoriteten över den transnationella ekonomin, dels, som Assar Lindbeck varnat för i åratal, är den bortskämda välfärdsbefolkningen allt mindre konkurrenskraftig i den globaliserande ekonomin.
Sammanflätad värld
Den globaliserande teknologin sammanflätar världen i ett alltmer integrerat ekonomiskt och teknologiskt nätverk. För de som lyckas bemästra och utnyttja detta komplexa och dynamiska system av system erbjuder det alltmer teknologisk och ekonomisk makt samt materiellt välstånd.
Samtidigt blir elitstaternas centrala livssystem - de flöden av varor, pengar, energi, sopor, kommunikation, mat, vatten mm som vi är beroende av - alltmer beroende av globaliserade nätverk.
Dessa är inte så sårbara som det kan verka, men de är komplexa och djupt sammanflätade. Vårt enorma beroende av dessa globala nätverk gör oss sårbara. Om de skadas eller kraschar kan följderna bli katastrofala. Detta, att globala nätverk av vitala livssystem kraschar, är ett av de största hoten vi står inför.
Foto: Henrik Klingberg / Combat Camera - Försvarsets Bildbyrå
Ekologisk världskris
Globaliseringsteknologin innebär att mänskligheten förfogar över en enorm teknologisk-vetenskaplig makt. Men, kapacitet att skada vår omvärld och oss själva ökar i samma takt som vår förmåga att finna tekniska lösningar på våra och omvärldens problem.
Idag är vi i färd med att utarma livsviktiga ekologiska resurser och rubba det globala ekosystemet. Ökad makt innebär alltså ökat ansvar vilket i sin tur kräver ökad visdom. Att utveckla denna visdom är vår och kommande generationers största utmaning. I sista hand är det en fråga om andlig utveckling. Dessvärre är den mänskliga anden idag utarmad efter de senaste århundradens materiella fokusering.
Nya konflikter
Den transnationella ekonomin sammanfogar världens elitstater i ett allt tätare nätverk av ömsesidigt beroende med resultat att krig inom klubben nästan blivit otänkbart. Gårdagens största hot - giganternas krig – har avlägsnats.
Detta gäller dock endast de cirka 20 procent av världens befolkning som för närvarande deltar i globaliseringen och det gäller endast så länge som den globaliserande ekonomin är livskraftig. En krasch eller långvarig depression kan leda till historisk regression, med en återgång till fattiga krigande nationalstater.
Dagens stora fara är dock en annan. Den krympande världen innebär att elitstaternas samhällen lever i allt intimare kontakt med världens fattig. I en krympande värld berör deras problem oss allt intimare. Hittills har dessa spänningar främst drabbat oss indirekt, genom bland annat flyktingar, illegal invandring, brottslighet och sjukdomar.
Om vi inte kan förbättra livsvillkoren för de två tredjedelar av världens befolkning som lever i yttersta armod kommer de redan stora problem att växa och bli ytterst svåra att hantera.
Samtidigt riskerar missnöjet att växa bland de delar av världens befolkning som inte får del av den ekonomiska globaliseringens välstånd, vilket kan leda till alltmer direkta konflikter. De första tecknen på sådana konflikter växer nu fram i form av icke-statlig terror. Den är ännu begränsad till en relativt liten minoritet av extremister, men är trots det redan svår att hantera.
Inte försent
Om den globaliserande världen inte kan vinna legitimitet bland världens fattiga genom att nära deras hopp om att de ska få dela globaliseringskakan riskerar stödet för terrorismen att växa. Vi står i sådana fall inför ett globalt gerillakrig som kan bli förödande.
De rika samhällenas växande ekonomiska och teknologiska sårbarhet i kombination med spridningen av massförödelsesmetoder till icke-statliga aktörer, gör asymmetriska katastrofala attacker allt mer möjliga.
Dagens politiska konfliktfält ligger i växande utsträckning mellan den rika globaliserande världen och de delarna av världen som inte globaliseras. Det är en konflikt som dessutom riskerar att skärpas av den växande ekologiska krisen och av den ökade konkurrensen om sinande resurser.
Vårt enda hopp är att vi engagera oss globalt för att försöka att bidra till att lösa dessa problem. Vi kan inte avskärma oss. Om vi inte lyckas nå ut kommer omvärlden att nå in till oss med förödande följder.
Dagens värld är faktiskt alltmer som en global by, men dess enorma socioekonomiska klyftor gör det till en by på branten av revolution. Vår stora externa säkerhetspolitiska utmaning är hur vi skall bidra till att reducera den globala fattigdomen som omringar oss. Misslyckas vi med det kommer konflikterna mellan rika och fattiga att växa och kan anta katastrofala dimensioner. Det mest oroande är att vi har fortfarande inga lösningar och ingen samfälld strategi.
____________________________________________________________
Åsikterna i texten är författerns egna