Foto: iStock/Marina_Ph

Klimatförändringar och konflikter

Förändringar i klimatet påverkar direkt och indirekt människors livsvillkor så att motsättningar och konfliktrisker ökar. Det är därför viktigt att öka förståelsen för varför konfliktriskerna ökar och hur de kan förhindras.

I grunden handlar klimatförändringar om förändringar i vädrets genomsnittliga egenskaper. Oftast talar man om global medeltemperaturökning och nederbördsförändringar, men andra effekter är förändrade vindförhållanden, avsmältning av glaciärer och havsnivåhöjning. Dessa förändringar påverkar jordens ekosystem på olika sätt, exempelvis i form av minskade färskvattentillgångar och förändringar i livsmedelsproduktion.

Torrare och blötare

Även om man många gånger talar om klimatförändringar i termer av globala förändringar som sker över långa tidsrymder, så sker inte förändringarna gradvist och jämnt fördelat över jorden. I stället finns stora regionala skillnader där temperaturökningarna exempelvis är störst vid polerna.

När det gäller nederbördsförändringar finns ett generellt mönster som innebär att torra områden blir torrare och blöta områden blötare. Detta innebär att regioner som redan idag har färskvattenbrist, såsom Medelhavsregionen, kommer att få än större problem med torka jämfört med idag, vilket i sin tur kommer att påverka livsmedelsproduktionen negativt.

En andra viktig konsekvens av klimatförändringar är att variationerna kommer att öka och att extrema väderförhållanden – stormar, skyfall, torka, värmeböljor – kommer att bli vanligare.

Klimatscenarier

För att kunna studera framtida klimatförändringar används scenarier. Ett scenario beskriver en möjlig framtid och eftersom vi inte vet hur framtiden ser ut arbetar klimatforskningen med flera olika scenarier, det vill säga med flera möjliga beskrivningar av framtiden.

Scenarierna byggs upp av ett antal underliggande faktorer som kan utvecklas åt olika håll, exempelvis användningen av fossila bränslen, vilket historiskt sett hänger samman med den ekonomiska utvecklingen.

En större ekonomisk tillväxt har hittills inneburit ökad användning av fossila bränslen. Det i sin tur innebär större utsläpp av växthusgaser såsom koldioxid. Även om det finns ett antal andra växthusgaser är det just koldioxiden som står för merparten av den människoskapande klimatförändringen.

Genom att kombinera olika faktorer och variera värdena kring exempelvis framtida ekonomisk tillväxt, befolkningsökning och användningen av fossila bränslen kan forskningen presentera ett antal olika scenarier av global medeltemperaturökning.

Till år 2100 förväntas den globala medeltemperaturökningen ligga i intervallet 1,6-6,9°C jämfört med förindustriell tid (1861-1890). Hittills har man uppmätt en global medeltemperaturökning om knappt 0,8°C jämfört med denna tid.

Eftersom det inte skett några större utsläppsminskningar av växthusgaser bedömer allt fler forskare att den politiska målsättningen att hålla den globala medeltemperutökningen till under 2°C till år 2100 som allt svårare att uppnå.

Då en större global medeltemperaturökning medför större effekter på jordens ekosystem innebär detta även mer omfattande konsekvenser för oss människor. 

Samband mellan klimatförändring och konflikter

Vad som anses vara en konflikt kan definieras på olika sätt (se separat artikel Konflikttrender) och beroende på definition kan sambandet se olika ut mellan klimatförändring och konflikter. Även utan klimatförändring finns det ett antal kända konfliktdrivande faktorer såsom konfliktfylld historia, fattigdom och bristande statliga institutioner.

Det råder dock ingen entydig relation mellan någon av dessa faktorer och uppkomsten av en konflikt. Det finns helt enkelt inte någon enskild faktor som alltid innebär att en konflikt uppstår, utan konflikter bottnar i ett samspel mellan en rad olika faktorer.

I forskningen om sambandet mellan klimatförändring och konflikter har man framförallt analyserat tre områden, nämligen färskvattentillgångar, tillgångar till förnyelsebara naturresurser samt migration. I samtliga fall visar forskningen att dessa områden både kan kopplas till konflikter och till samarbeten.

Det finns alltså inget entydigt samband, vilket ligger i linje med att konflikter generellt sett alltid orsakas av flera faktorer. Det är därför viktigt att förstå vilka faktorer som har särskilt stor betydelse för om utvecklingen går mot samarbete eller konflikt, men också om klimatförändringen påverkar kända konfliktdrivande faktorer.

Förstärkande effekt

Kopplingen mellan klimatförändring och konflikt är framförallt indirekt, i betydelsen att klimat främst påverkar andra, mer tydliga, konfliktdrivande faktorer såsom fattigdom eller social orättvisa vilka i sin tur leder till konflikt. Detta innebär att klimatförändringen främst har en förstärkande effekt, vilket också innebär att en mer omfattande klimatförändring medför större utmaningar och därmed ökade konfliktrisker.

Forskningen visar också att konflikter som är kopplade till knappa naturresurser, såsom färskvattentillgångar och livsmedel, framförallt är småskaliga och lågintensiva. Det handlar alltså inte främst om regelrätta krig mellan två stater, utan snarare om våld och upplopp. Det här har varit särskilt tydligt när det gäller snabba ökningar i livsmedelspriser och då är det framförallt i städer som våld och upplopp har uppstått.

När det gäller torka har det i stället varit människor på landsbygden som får störst problem och motsättningar har uppstått mellan bofasta och nomader. Eftersom torka även kan påverka livsmedelspriserna i städerna, så kan man här även se hur klimatförändringen leder både till direkta och indirekta konsekvenser. I båda dessa fall handlar det om att man framförallt har studerat kopplingen mellan klimatförändring och konflikter i Afrika.

Exemplen ovan visar även att det inte är tillräckligt att förhålla sig till vilken slags definition av konflikt som används, utan man behöver även beakta vilka slags effekter av klimatförändringen som står i fokus och om dessa påverkar människors livsvillkor direkt, här och nu, eller indirekt och på längre sikt.

Drabbar redan sårbara

Klimatförändringen sker dels som en gradvis förändringsprocess, till exempel genom att glaciärer smälter och färskvattentillförseln efterhand försvinner, dels genom plötsliga händelser, till exempel att antalet värmeböljor och kraftiga skyfall ökar. Själva förändringssättet har betydelse för hur vi människor kan förbereda oss på händelserna, vilket i sin tur har betydelse för vilka konsekvenser händelsen får.

Negativa konsekvenser av klimatförändringen drabbar i första hand redan sårbara individer, det vill säga människor som är socialt utsatta, har begränsade ekonomiska tillgångar och är beroende av omgivande naturresurser för sitt dagliga uppehälle. En långvarig torka eller en översvämning kan för dessa individer få förödande konsekvenser.

Men negativa konsekvenser stannar inte där, utan individens säkerhet hänger också samman med statens säkerhet. En stat som är starkt beroende av naturresurser, till exempel livsmedelsproduktion, påverkas också av en generell nedgång i livsmedelsproduktionen. Detta skapar en nedåtgående spiral eftersom minskad ekonomisk tillväxt, till följd av bortfall i livsmedelsproduktionen, ger effekter på statens handlingsutrymme.

Exempelvis vad gäller möjligheten att bygga upp förvarningssystem för extrema väderhändelser, vilket på sikt leder till än sämre förmåga att anpassa samhället för att möta ytterligare utmaningar som klimatförändringen ställer. Statens handlingsutrymme har också betydelse för enskilda individer, vilka är beroende av de förvarningssystem som finns. Det finns alltså en komplex relation mellan individens och statens säkerhet där klimatförändringen direkt och indirekt påverkar dessas olika förutsättningar till säkerhet.

Framtiden

Även om det inte finns ett entydigt samband mellan klimatförändring och konflikter så finns det samsyn kring att klimatförändringens effekter förstärker många redan befintliga konfliktdrivande faktorer. Hur stor klimatförändringen blir kommer därför vara av stor betydelse för hur pass omfattande de negativa effekterna kommer att vara i framtiden.

Men det hänger även samman med hur vi människor kommer att hantera de förändringar som sker. En kraftsamling för att minska utsläppen av växthusgaser för att minska själva omfattningen av klimatförändringen är centralt i detta förebyggande arbete. Det behövs även ett omfattande anpassningsarbete för att samhällen bättre ska kunna möta den klimatförändring som ändå sker.

Kustregioner, lågt liggande önationer och bergsområden står inför olika slags utmaningar och anpassningsarbetet behöver se olika ut i olika delar av världen, beroende på vilka sårbarheter som finns och på vilka effekter från klimatförändringen som framförallt drabbar respektive plats. Med ett bra klimatanpassningsarbete i kombination med kraftfulla åtgärder för utsläppsminskningar av växthusgaser så kommer de negativa effekterna från klimatförändringen att kunna lindras.

Förslag på vidare läsning:

Johan Rockström & Mattias Klum 2012. Vår tid på jorden: Välfärd inom planetens gränser, Bokförlaget Langenskiöld: Stockholm.

Malin Mobjörk, Mikael Eriksson & Henrik Carlsen 2010. On Connecting Climate Change with Security and Armed Conflict, FOI-R-3021-SE.

Renate Schubert, Hans Joachim Schellnhuber, Nina Buchman m fl. 2008. Climate Change as a Security Risk, German Advisory Council on Global Change, Earthscan: London.

Eventuella åsikter i artikeln är författarens egna.