Listan över miljöförändringar som kan leda till konflikter är lång. På kort sikt (0-10 år) kan orkaner, torka, översvämningar, extrema värmeböljor, jordskred, dammbristning och flodvattenföroreningar skapa lokala och regionala problem.
På längre sikt (100 år) kan den kontinentala klimatförändringen, som i sin tur kan leda till ökenutbredning och havsnivåhöjning, påverka hela stater och samhällsstrukturer.
Krympande tillgångar
Under det kalla kriget var det stora hotet ett storskaligt krig mellan USA och Sovjetunionen. Efter 1990 har hotbilden förändrats kraftigt. Idag är det konflikter inom stater och inte mellan som dominerar den internationella säkerhetspolitiken.
En majoritet av dagens konflikter har sin grund i miljörelaterade faktorer, främst i Afrika och Asien. Vid en klimatförändring väntas andelen konflikter som beror på miljön öka, vilket kommer att ha både indirekt och direkt påverkan på Sverige.
Tidigare trodde många att framtida konflikter skulle handla om icke-förnybara resurser, till exempel olja och naturgas. Ett troligare scenario är att de förnybara resurserna - odlingsjord, skog, vatten och fiske - kommer att orsaka flest mellanstatliga konflikter. För snabb och för stor avverkning av skog, överutnyttjande av jord och vatten och omfattande föroreningar av vattentillgångar gör att resurserna minskar.
Den snabba befolkningsökningen, i främst Asien och Afrika, gör att resurserna per person minskar ytterligare. Med klimatförändringen blir det ännu värre. Förändringarna leder till att klyftan mellan de som har makt och kontroll över jordens resurser och de som är fattiga ökar.
Alla påverkas
För oss som lever i Europa känns problemen kanske avlägsna, men även här märks klimatförändringen. Ett exempel är torkan sommaren 2005 som orsakade stor vattenbrist i Spanien och Portugal. Andra exempel är krympande glaciärer och alltmer omfattande översvämningar.
Enligt många framtidsscenarier för Europa kommer temperaturen under 2000-talet att öka med 2.0-6.3 grader. Havsytan förväntas stiga med en meter. Centrala och norra Europa kommer troligen att få mer regn medan södra Europa får allt mindre.
Vattentillrinningen förväntas dessutom minska i södra och sydöstra Europa, bland annat till följd av att glaciärerna i de Schweiziska alperna beräknas minska med 75 procent till år 2050. Samtidigt tros tillrinningen öka i norra och nordöstra Europa.
Klimatförändringarna kommer att ställa till problem för det redan hårt belastade jordbruket. Torka, översvämningar, stormar och hagel leder till sämre skördar. Stigande temperaturer ökar dessutom vattenbehovet vilket gör att bönderna tvingas flytta norrut.
Folkomflyttningar från södra till norra och centrala Europa kan leda till konflikter om odlingsmark och framförallt vatten. Tillsammans kan resursbrist och klimatförändring kan det även i Europa uppstå en säkerhetspolitisk situation som påminner om den som råder i många utvecklingsländer.
Foto: Torbjörn F Gustafsson - Försvarsets Bildbyrå
Vatten hårdvaluta
Klimatförändringen kommer på sikt att skapa nya hotbilder, mellanstatliga konflikter, instabila förhållanden och folkomflyttningar. Sverige är idag dåligt rustat för de följder som en klimatförändring kan föra med sig. I framtiden kan vi till exempel bli mål för en ny typ av flyktingar - miljöflyktingar. Och ju fler som flyr från drabbade områden, desto mer ökar konkurrensen om mat, matproduktion och vatten.
Ett växande behov av produktiv jordbruksmark i exempelvis Skandinavien kan i framtiden leda till allvarliga konflikter. Eftersom vatten sannolikt blir en hårdvaluta kan även Sveriges vattenresurser komma att bli en viktig säkerhetspolitisk fråga.
En ny beredskap
Det svenska insatsförsvaret kan behöva breddas för att kunna hantera nya konflikter orsakade av resursbrist och extrema väderhändelser. Klimatförändringen kan också leda till att Sverige utsätts för nya sjukdomar som kräver stora insatser av sjukvården.
Därför är det viktigt att Sverige tidigt förbereder sig för de nya konflikter som kan uppstå på grund av ett förändrat klimat. Sverige måste också planera inför eventuella miljöeffekter inom landets gränser, men kanske framför allt för de förändringar som med all sannolikhet kommer att inträffa i södra Europa.
EU måste skaffa sig en beredskap för att ta hand om de folkomflyttningar som väntas komma från norra Afrika, mellanöstern och senare inom Europa. Genom att ta reda på mer om de klimatförändringar som redan pågår och hur de drabbar olika samhällen, kan vi lära oss mycket.
Det är också ett sätt för oss att förbereda oss inför ett scenario som idag känns mycket fjärran, men som kan drabba Sverige och förändra den säkerhetspolitiska agendan inom en inte allt för avlägsen framtid.
____________________________________________________________
Åsikterna i texten är författarnas egna