Foto: iStock/hadynyah

Kvinnor i väpnade konflikter

Att män och kvinnor påverkas på olika sätt av konflikter är en fråga som fått mer uppmärksamhet de senaste tio åren. I dagens konflikter, som ofta är inbördeskrig, är kvinnor och barn särskilt utsatta.

Det internationella samfundet har insett vikten av att värna kvinnors och flickors rättigheter och säkerhet i krigssituationer, samt delaktighet i konflikthantering och fredsbyggande åtgärder.

FN:s säkerhetsråd har antagit fyra resolutioner som uppmanar medlemsländerna att på olika sätt stärka och skydda kvinnors och flickors rättigheter i konfliktsituationer. Framförallt handlar det om att ha ett genusperspektiv på de konflikter som finns i världen och vara medveten om hur män och kvinnor drabbas på olika sätt.

Våldet är olika för kvinnor och män

Våld, dödsfall och lidande är olika för män och kvinnor i konflikter. FN:s Världshälsoorganisation (WHO) beskriver i en rapport att 90 procent av de direkta dödsfallen i krig och konflikter under 2002 var män.

Med de nya typer av konflikter som finns idag, som ofta är inbördeskrig med flera krigande parter, tillhör 70 procent av de drabbade civilbefolkningen, och flertalet av dem är kvinnor och barn. Kvinnor och flickor attackeras ofta systematiskt som en medveten strategi i krigsföringen.

Våldtäkter och sexuella övergrepp används ofta för att förödmjuka, dominera, skrämma, straffa och fördriva olika samhällen och etniska grupper. Under folkmordet i Rwanda 1994 utsattes en halv miljon kvinnor och flickor för våldtäkter och övergrepp som ett medvetet vapen i den pågående konflikten.

I dagsläget pågår samma systematiska förtryck av kvinnor och flickor i bl.a. Uganda, Sudan och Demokratiska Republiken Kongo. Enligt en studie som uppmärksammades i maj 2011, och bygger på insamlad data från 2007, är det sexuella våldet i Kongo värre än vad FN tidigare redovisat. Närmare femtio kvinnor i fertil ålder våldtas varje timme. Mellan åren 2006 och 2007 våldtogs 400 000 kvinnor i det konflikthärjade landet. 

Andra studier visar att kvinnor i flyktingläger är särskilt utsätta för våldtäkt och övergrepp. Ofta äger våldtäkterna rum då kvinnor lämnar flyktinglägren för att söka efter vatten och ved till hushållet. Fenomenet är så vanligt förekommande att det till och med fått ett eget begrepp, ”firewood rape.”

Enligt en rapport från UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) valde många kvinnor att tiga om de sexuella övergrepp och våldtäkter som de blivit utsatta för utanför de sudanesiska flyktinglägren i norra Tchad. Även då det kunde vara säkrare att bli eskorterade av män utanför flyktinglägren, valde kvinnorna ofta att gå ensamma. Då det var så tabu och skuldbelagt att bli våldtagen ville de inte att det skulle finnas några vittnen.

Enligt UNHCR rapporterar också ytterst få män om de sexuella övergrepp som de utsätts för i konfliktsituationer, trots att man vet att det förekommer. I många kulturer kan bilden av män som starka familjeförsörjare göra det speciellt svårt för män att berätta om vad de utsatts för.

Sexuellt våld förvärrar ofta konflikter, och sliter upp grupper och samhällen både ekonomiskt, socialt, kulturellt och känslomässigt. Då dessa brott ofta ses som en skymf mot hela samhället försvårar det försoning och fredsfrämjande insatser.

Våldtäkter och sexuella övergrepp klassas idag som de allvarligaste krigsbrotten och brott mot mänskligheten enligt stadgan för den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag. Det var först i och med Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) som upprättades 1993 i Haag, som sexuellt våld började rubriceras som krigsbrott och brott mot mänskligheten; och i Rwandatribunalen (ICTR) 1994 klassades våldtäkt som utfördes systematiskt som folkmord.

Kvinnor i krig...

Kvinnor är inte bara offer i en konflikt. Kvinnor kan i själva verket spela en väldigt aktiv roll. Exempelvis används kvinnor emellanåt som självmordsbombare. Kvinnor misstänks inte lika ofta som män och därför kan de lättare ta sig igenom säkerhetskontroller.

Dessutom finns flera historiska exempel på kvinnor som kombattanter, nyligen i konflikterna i Liberia och i Sierra Leone. Även om det i högre grad drabbar pojkar, så rekryteras också flickor som barnsoldater, och detta är viktigt att beakta i fredsbyggande initiativ och vid avväpning av tidigare kombattanter.

 …och fred

Konflikthantering och fredsbyggande är fortfarande en väldigt mansdominerad process. Trots att kvinnor ofta är starka fredsaktivister på gräsrotsnivå får de sällan ta del av formella fredsförhandlingar och återuppbyggnadsinitiativ.

Studier utförda av UNIFEM visar att i tio större fredsprocesser under det senaste decenniet, så utgjorde kvinnor i genomsnitt 6 procent av förhandlarna och hade mindre än 3 procents representation vid undertecknande av fredsavtalen. Detta resulterar ofta i att den överenskomna freden utesluter halva befolkningens behov och rättigheter.

Kvinnor har under historiens lopp varit underrepresenterade när det gäller beslutsfattande i såväl nationella, regionala som institutionella sammanhang. Flickor och kvinnor har inte tillåtits gå i skolan, inneha resurser eller påverka maktstrukturer i samma utsträckning som män. Att ge kvinnor lika stora möjligheter som män att delta i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter är en viktig fråga för demokrati, jämställdhet och utveckling.

FN:s resolutioner om kvinnor i konflikter

Kvinnors utsatta och speciella situation i konflikter uppmärksammades år 2000 då FN:s Säkerhetsråd antog Resolution 1325 om Kvinnor, Fred och Säkerhet. Resolutionen blev banbrytande då den betonade konflikters effekter på kvinnor, och behovet av att inkludera kvinnor i konflikthantering och fredsbyggande åtgärder.

Resolution 1325 har varit grundläggande för många av de olika initiativ som vi ser idag att integrera frågor om kvinnor och konflikter i våra internationella insatser. Sveriges regering har exempelvis antagit en ny handlingsplan (2009- 2012) för hur Resolution 1325 ska genomföras i svenska internationella insatser.

Resolution 1820 (2008) om sexuellt våld mot civila i konflikter byggde vidare på resolution 1325 och klassificerade sexuellt våld i en konflikt som ett säkerhetshot, som kräver åtgärder ur ett säkerhetsperspektiv. År 2009 antogs resolutionerna 1888 och 1889 som tillsätter olika funktioner och tjänster för att praktiskt kunna genomföra resolution 1325 och 1820.

December 2010 antog FN:s säkerhetsråd en ny resolution mot sexuellt våld i krig. Resolution 1960 syftar till att komma åt förövare till sexualiserat våld och ger Säkerhetsrådet rekommendationer om sanktioner, rapportering och insamling av information från kvinnoorganisationer.

Det finns med andra ord flera konventioner, resolutioner och andra lagliga dokument och institutioner som värnar om kvinnors rättigheter under konflikter och deras betydelse för fredsprocesserna. Vad som behövs nu är politisk hängivenhet och enighet kring frågorna internationellt för att se till att de principer som beskrivs i resolutionerna genomförs i verkligheten.

Fakta om genus:

Baserat på vårt biologiska kön (man eller kvinna) formar vår kultur förväntningar på våra könsegenskaper, det vill säga vad som är maskulint och feminint.

Detta socialt konstruerade kön, till skillnad från vårt biologiska, kallas för genus, och resulterar i att samhället tillskriver män och kvinnor olika karaktärsdrag, rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Detta i sin tur avgör vilka resurser och vilken makt vi har över våra liv och hur väl vi kan anpassa oss när något oförutsett händer.

Detsamma sker i ett samhälle under en konflikt. Om kvinnor exempelvis inte har tillgång till arbete utanför hemmet, och blir lämnade ensamma som familjeförsörjare under konflikten, kan de få svårt att få tillräckligt med inkomst till familjen.

I södra Sudan under inbördeskriget, tvingades många kvinnor till kriminalitet och prostitution för att få inkomster. På samma sätt har kvinnor ofta inte tillgång till de politiska och ekonomiska strukturerna i ett samhälle, vilket betyder att de har svårt att få sina röster hörda och ofta blir marginaliserade vid en konflikt. Detta gör i sin tur att strukturella orättvisor ofta upprätthålls i ett samhälle, även efter att konflikten tagit slut.

Det är därför det är så viktigt att beakta ett genusperspektiv när vi försöker förstå oss på och hantera konflikter, samt bygga en varaktig fred.

Åsikterna i texten är författarens egna