Organiserad kriminalitet

Den organiserade brottsligheten omsätter årligen hundratals miljoner kronor  - bara i Sverige. Men det handlar sällan om toppstyrda maffiafamiljer som i filmens värld, utan framför allt om lösa nätverk av kriminella. I samband med mer avancerade brott eller brottskedjor kan dock mera fasta grupper bildas.

Organiserad brottslighet påverkar samhället på många olika sätt. Förbjudna varor och illegal import av till exempel narkotika och alkohol leder till ökade hälsoproblem. I narkotikans fotspår följer ofta annan kriminalitet och sociala problem. Handeln med stöldgods skapar en illegal marknad som hotar den legala.

 

Den organiserade brottsligheten försöker på olika sätt skydda sin verksamhet från myndigheterna. Pengar, trakasserier, hot och våld kan ibland övertala tjänstemän att lämna ut viktig information vilket försvårar myndigheternas arbete. Trakasserier, hot och våld mot politiker, journalister och andra representanter för det öppna samhället kan på sikt hota demokratin.

 

Organiserad brottslighet i Sverige

I Sverige består den organiserade brottsligheten framför allt av lösa nätverk av kriminella. Ökad globalisering och ökad internationell handel leder till ökad gränsöverskridande brottsligheten. Men för att kunna verka på lokala marknader krävs det god lokalkännedom, oavsett om det handlar om legal eller illegal verksamhet. Det är därför till exempel den ryska maffian aldrig invaderat Sverige, vilket många trodde skulle ske efter Sovjetunionens fall.

 

Dagligen förs det in narkotika i Sverige från länder som Afghanistan, Columbia och Marocko. På liknande sätt handlas det med människor.

 

Ett annat fenomen som på senare tid har uppmärksammats i Sverige är så kallad "pengatvätt". Via bland annat växlingskontor, kasinon och spel på hästar tvättas svarta pengar vita tar sig på så vis in i den legala ekonomin.

 

Enskilda företeelser i form av  mutor, hot och trakasserier är således ett samhällsproblem och kommer i framtiden att utgöra ett hot mot det privata näringslivet och rättsväsendet och därmed i slutänden mot grundläggande mänskilga världen och det demokratiska statsskicket om inte samhället vidar nödvändiga åtgärder.

 

Hot och utpressning mot rättsväsendets anställda, vittnen, förtroendevalda, anställda inom det sociala området och journalister är redan i dag allvarligt för de personer som drabbas.

 

Människohandel 

Förenta Nationerna uppskattar att upp till fyra miljoner människor, främst kvinnor och barn är offer för människohandel varje år och att majoriteten av dessa utnyttjas sexuellt och prostitueras. Vinsterna är så stora att verksamheten ofta jämförs med den internationella drog- och vapensmugglingen.

 

Enligt uppskattningar av den svenska Rikskriminalpolisen kommer 400–600 kvinnor varje år till Sverige som offer för människohandel för sexuella ändamål.

 

Till det ska läggas människor som tas in till Sverige för att utnyttjas som billig illegal arbetskraft inom bland annat restaurang- och nöjesindustrin.