Konflikten med Grekland

Grannländerna har under historiens gång gjort anspråk på Makedonien men numera är konflikterna i stort sett bilagda med undantag för en tvist med Grekland om rätten till landets namn. Konflikten hindrar Makedonien från medlemskap i EU och Nato.

Förhållandet mellan Grekland och Makedonien har varit ansträngt sedan det område som utgjorde det historiska Makedonien delades mellan främst Grekland och Serbien 1913. Grekland betraktade redan från början de slavisktalande invånarna i den grekiska provinsen Makedonien som ett hot mot landets sammanhållning.

Detta hot antog större proportioner när Jugoslavien föll sönder i början av 1990-talet. Den slaviska delen av Makedonien hade sedan andra världskriget utgjort en av de sex delrepublikerna i Jugoslavien och när Makedonien utropade självständighet 1991 oroade sig Gerkland för att det nya Makedonien skulle göra anspråk på den grekiska provinsen. Enligt Grekland fanns det formuleringar i utkastet till Makedoniens grundlag som kunde tolkas så. Även själva namnet samt den symbol som från början prydde landets flagga upprörde grekerna som menade att dessa tillhör det grekiska kulturarvet.

På grund av namntvisten upptogs Makedonien som medlem i FN 1993 under det provisoriska namnet Före detta jugoslaviska republiken Makedonien (på engelska förkortat FYROM).

1995 bilades tvisten tillfälligt, sedan Makedonien infört en formulering i sin författning om att landet inte har några territoriella anspråk på andra stater och ändrat utformningen av sin flagga. Den 16-uddiga Verginastjärnan, det antika Makedoniens vapen, byttes ut mot en sol med åtta strålar.

Därmed kunde Grekland och Makedonien upprätta diplomatiska förbindelser. Kontakterna dem emellan, både ekonomiska och andra, har sedan dess ökat. Den svåra flyktingkrisen i mitten av 2010-talet med ett starkt tryck på gränsen mellan Grekland och Makedonien har också tvingat länderna att samarbeta.

Namnkonflikten kvarstår dock. Samtal har med FN:s hjälp hela tiden pågått – och pågår fortfarande – om en godtagbar kompromiss i frågan. Olika namnförslag har lagts fram men ännu har man inte lyckats komma överens. Den nuvarande grekiska regeringen har dessutom haft fullt upp med landets svåra ekonomiska kris och namnfrågan har kommit i andra hand.

Den makedonska regeringen har förklarat att varje namnändring kan ske först sedan man hållit en folkomröstning i frågan. Samtidigt har ett stort antal länder, bland dem Sverige, erkänt Makedonien under namnet "Republiken Makedonien".

EU och Nato

Namnfrågan har blockerat Makedoniens medlemskap i både EU och Nato. I mars 2004 ansökte Makedonien om EU-medlemskap och fick i december 2005 status som kandidatland, men ett datum för medlemskapsförhandlingar dröjde bland annat med hänvisning till Ohrid-avtalets alla punkter först skulle genomföras (se Konflikten mellan slaver och albaner). Hösten 2009 förklarade sig EU redo att inleda formella samtal om makedonskt medlemskap i unionen, men Bryssel förväntade sig att Makedonien först löser namnkonflikten med Grekland.

När det gäller Nato har Makedonien förespeglats ett medlemskap på villkor att landet genomför vissa reformer, men processen har stoppats av Grekland. Vid Natos toppmöte våren 2008 lade Grekland in sitt veto mot ett makedonskt Nato-medlemskap, så länge namnfrågan var olöst.