Fördjupning Nigeria

Konflikten mot den islamistiska gruppen Boko Haram är bara en av Nigerias konflikter.  Många mindre konflikter, ofta mellan etniskt eller religiöst definierade grupper men med rötter i ekonomisk och politisk marginalisering, äger också rum i landet.

Översikt

Nigeria är ett land med över 180 miljoner invånare (nästan en femtedel av Afrikas befolkning söder om Sahara) och ett stort antal etniska grupper, språk och religiösa grupper. Grovt förenklat kan man säga att omkring hälften av befolkningen är kristen (främst i södra delen av landet) och andra hälften muslimsk (främst i norra delen av landet).

Nigeria har stort regionalt inflytande i västra Afrika och stor ekonomisk och politisk betydelse både inom Afrika och internationellt. Landet är Afrikas största producent av olja och den näst största ekonomin på kontinenten. Nigeria har också en omfattande produktion av musik, litteratur och film (det så kallade Nollywood) och en stor del av befolkningen har tillgång till mobiltelefon och internet. Samtidigt har Nigeria stora problem med arbetslöshet, fattigdom, social och ekonomisk ojämlikhet och korruption. De norra delarna av landet kan överlag sägas vara hårdare drabbat av dessa problem, även om det finns stora regionala skillnader.

Historia

Efter självständigheten från Storbritannien 1960 gick Nigeria från militärkupp till militärkupp, men har nu haft en civil regering sedan 1999. Valet 2015 var första gången i Nigerias historia som ett sittande parti accepterade att de förlorade ett val, ett stort steg framåt för demokratin. Sedan självständigheten har Nigeria upplevt ett antal väpnade konflikter i olika delar av landet. 1967 försökte tre delstater i sydöstra Nigeria bryta sig loss och bilda landet Biafra, vilket ledde till ett tre år långt inbördeskrig - Biafrakriget. Nigeria har också upplevt mindre strider mot sina grannländer över gränsdragning, mot Chad 1983 och Kamerun 1996. Sedan övergången till civilt styre 1999 har Nigeria upplevt ett stort antal väpnade konflikter, både mellan regeringen och olika rebellgrupper och mellan olika etniska, religiösa eller andra väpnade grupper.

Etnicitet, religion och politik

Nigeria i allmänhet, och centrala Nigeria i synnerhet, är skådeplatsen för konflikter mellan olika etniska och religiösa grupper. De allra flesta av dessa konflikter bottnar dock mer i politiska eller ekonomiska frågor än just religion eller etnicitet.  En viktig skiljelinje är mellan muslimer och kristna, även om det finns stora skillnader inom de olika kristna eller muslimska grupperna. Det finns många olika etniska grupper som är kristna eller muslimer, och också ett antal som är både muslimer och kristna. Den etniska identiteten kan ofta vara viktigare än den religiösa. Relationen mellan den huvudsakligt kristna södern och det huvudsakligt muslimska norr var dock en av de frågor som var av stor betydelse under valkampanjen inför presidentvalet 2015. Valet ledde till att den sittande presidenten, Goodluck Jonathan från södra Nigeria, ersattes av Muhammadu Buhari från norr.

Ojämlikhet vad gäller exempelvis inkomst, äganderätt till land, arbetslöshet och tillgång till politiskt inflytande mellan olika religiösa och etniska grupper har ofta använts för politiska syften. Korruption spelar här en viktig roll, och maktkampen mellan olika politiker har ofta varit mycket aggressiv, då det finns mycket att vinna på att ha en politisk maktställning. I vissa fall har politiker samlat och beväpnat grupper av ungdomar eller gäng som attackerat deras politiska motståndare eller deras anhängare. Det har heller inte varit ovanligt att politiker köpt röster, hotat väljare eller manipulerat valresultat.

Den omfattande korruptionen, det faktum att många politiker bara har försökt gynna de som stödjer dem och den aggressiva maktkampen mellan såväl politiker som deras anhängare har del i många av de konflikter som drabbat Nigeria sedan övergången till demokrati 1999. En del av bakgrunden till Boko Haram kan spåras till detta (se nedan), liksom konflikten i Nigerdeltat (se nedan).

Plateau state

Ett annat exempel på hur politisk maktkamp bidragit till konflikt mellan etniska eller religiösa grupper i Nigeria är konflikten mellan de främst muslimska hausa och fulani och de kristna birom, anaguta och afisare-grupperna i Plateau state. Sedan 2001 har tusentals människor blivit dödade. Konflikten har delvis sitt ursprung i att hausa-fulani-grupperna ses som immigranter till området, trots att de bott där i generationer, medan birom, anaguta och afisare-grupperna har status som ursprungsinvånare. Detta har lett till att de kristna grupperna har fördelaktig tillgång till land, utbildning, statliga anställningar med mera.

Relationen mellan grupperna har tidigare varit bra, men försämrad ekonomi och större politiska spänningar i samband med lokala val ledde 2001 till att våldsamheter bröt ut. Politiker på båda sidor har utmålat de andra grupperna som hot mot den egna sidans ekonomiska och politiska välstånd. Konflikten har sedan eskalerat och spridit sig. Våldet har ofta varit knutet till lokala val, men har också motiverats av hämnd för tidigare attacker.

Fulani och tiv

En annan liknande konflikt är den mellan de etniska grupperna fulani och tiv. Denna konflikt är ett exempel på ett mönster som återfinns i många andra konflikter i Nigeria – konflikt mellan grupper som främst lever av boskapsskötsel å ena sidan, och grupper som främst lever av jordbruk å den andra. Konflikten mellan fulani och tiv har som många andra en del av sin grund i fulanis behov av betesmark för sin boskap. Förändringar i den politiska situationen och osäkerhet över vem som har rätt att använda mark och vatten har lett till våld mellan de två grupperna över flera decennier, med hundratals döda under de senaste åren i ömsesidiga attacker.  

Boko Haram

Den mest uppmärksammade – och klart mest dödliga – av Nigerias konflikter är den mellan staten och Boko Haram, en grupp som sedan mars 2015 är en del av Islamiska staten (IS). Konflikten mellan Nigerias regering och Boko Haram har pågått sedan 2009, med mer intensiva attacker och strider från 2011 och framåt.

Boko Haram, som kan översättas som ”västerländsk civilisation/utbildning är förbjuden” bildades troligen 2002 eller 2003. Även om gruppen oftast kallas Boko Haram var det officiella namnet Jamaatu Ahlis Sunna Liddaawati wal-Jihad (”Sunna-samfundet för missionering och jihad”). Gruppen hade till en början troligen kopplingar till politiker i nordöstra Nigeria och ville införa sharialagar och en stat enligt islamistiska riktlinjer. Boko Harams grundare och första ledare, Muhammad Yusuf, såg detta som ett sätt att motverka den stora korruptionen och de stora samhällsproblem som han såg i Nigeria.

Då många som bodde i området var missnöjda med regeringen fick Boko Haram stöd från delar av befolkningen. De norra delarna av Nigeria lider av större fattigdom och sämre tillgång till utbildning och arbete än Nigeria överlag. Det finns också en utbredd känsla av att norra Nigeria inte har haft tillräckligt politiskt inflytande sedan övergången till ett demokratiskt system.

Boko Haram var inte inblandat i våld i större utsträckning förrän 2009, när gruppen hamnade i konflikt med polisen i nordöstra Nigeria. Över 400 av gruppens medlemmar och dess ledare, Muhammad Yusuf, blev dödade.

Efter att ha varit mer eller mindre inaktiv under 2010 återuppstod gruppen 2011 under ledning av Abubakar Shekau och började utföra allt fler attacker mot polis och militär. Efterhand började Boko Haram attackera civila i allt större utsträckning, samt att använda bilbomber och självmordsbombningar vid sidan av attacker med handeldvapen. Gruppen attackerade bland annat lokala ledare (både kristna och muslimer), kristna kyrkor och samlingar, samt pubar och andra ställen där alkohol konsumerandes. Den attack som fick störst internationell uppmärksamhet var en självmordsattack mot FN:s högkvarter i huvudstaden Abuja, som ledde till 25 civila dödsoffer den 26 augusti 2011. När striderna med staten eskalerade attackerade Boko Haram också civila som de misstänkte för att samarbeta med armén eller polisen.

Under 2014 övergick gruppen till att försöka ta kontroll över ett område i nordöstra Nigeria och utropa ett kalifat. I slutet av 2014 kontrollerade Boko Haram ett område som var ungefär lika stort som Belgien och utförde attacker också i grannländerna - i norra Kamerun, sydöstra Niger och Chad. Det var också under 2014 som den beryktade kidnappningen av 276 skolflickor i Chibok, Nigeria, utfördes.

I mars 2015 anslöt sig Boko Haram till Islamiska staten (IS) och ändrade formellt namn till Wilayat West Africa (Västafrikanska provinsen). Därigenom anslöt sig gruppen till IS:s mål, som är att skapa en global islamisk stat. Efter anslutningen till IS har det uppstått interna konflikter inom gruppen, vilket ledde till en splittring mellan de som följde Abubakar Shekau, och de som följde den av IS utsedda ledaren Abu Musab al-Barnawi. Även om Shekau och hans anhängare är missnöjda med att al-Barnawi utsågs till ledare av IS ledarskap, så har även de fortsatt agera som en del av IS.

Boko Haram, både innan och efter sin anslutning till IS, var 2015 den grupp som dödade flest civila i världen - över 4000 civila dödades i direkta attacker. Under året dog dessutom minst lika många i stridigheter med gruppen. Ett exempel på Boko Harams attacker mot civila under 2015 är attacken mot byn Baga i januari. Efter att drivit undan en militär styrka som hade sin bas bredvid byn attackerade Boko Haram och dödade hundratals – vissa källor talar om upp till 2000 – obeväpnade civila urskillningslöst. Män, kvinnor och barn dödades och byn brändes ned. Liknande attacker har ägt rum vid många andra platser och tillfällen.

Under presidentvalet i Nigeria 2015 var den föregående presidenten Goodluck Jonathans misslyckande att hantera Boko Haram en viktig anledning till att han förlorade valet. Muhammadu Buhari, som är före detta general och var militärdiktator 1983-1985, lovade att besegra Boko Haram. Sedan hans tillträde har Nigeria tillsammans med styrkor från Benin, Chad, Kamerun och Niger lyckats ta tillbaka mycket av det område som Boko Haram kontrollerat. Detta har i sin tur resulterat i att Boko Haram återgått till att använda främst gerilla- och terroristkrigföring, både i Nigeria, Niger, Kamerun och Chad.

Olja i Nigerdeltat

Nigerdeltat i södra Nigeria har varit centrum för konflikter sedan lång tid tillbaka, mest nyligen mellan regeringen och Niger Delta Avengers (NDA) med början under 2016. Nigerdeltat är den region där Nigerias oljetillgångar finns, och eftersom en stor majoritet av Nigerias inkomster kommer från olja är området av stor betydelse. Området har stora problem med fattigdom, arbetslöshet och ojämlik fördelning av ekonomiska resurser. Ett återkommande krav från rebellgrupper i deltat är större lokal kontroll över oljeinkomsterna. Under 2004 och mellan 2006 och 2009 var deltat skådeplatsen för omfattande stridigheter, som avstannade då ett amnestiprogram startades efter förhandlingar 2009.

Att konflikten i deltat åter blossat upp under 2016 har delvis att göra med resultatet av presidentvalet 2015. Muhammadu Buhari vann valet över Goodluck Jonathan - Jonathan var själv från Nigerdeltat och överlag mycket populär i sin hembygd, och Buhari har ändrat en del av sin företrädares beslut gällande deltat. Dessutom avslutades amnestiprogrammet från 2009, enligt plan, i december 2015. Det gjorde att en del av de rebeller som deltagit i programmet tog upp vapen igen.  

Rebellgrupperna har generellt krävt att större del av inkomsterna från oljan ska komma området till del. Det är redan så att de delstater som ligger i Nigerdeltat får en större del av oljepengarna än de andra delstaterna i Nigeria. Den omfattande korruptionen gör dock att mycket lite av dessa pengar når befolkningen. Nigerdeltat har också stora problem med miljöförstöring på grund av oljeproduktionen, ständigt pågående sabotage mot oljeanläggningar och stöld av olja, och är en av de mest förorenade platserna i världen.

I samband med den långvariga osäkerheten i Nigerdeltat har man också problem med storskalig stöld av olja och attacker mot anläggningar och pipelines som är del av oljeproduktionen. Attacker från NDA under första halvåret 2016 minskade oljeproduktionen med en tredjedel, och under 2009 resulterade striderna i att man producerade mindre än hälften så mycket olja än vanligt. Detta har haft stor inverkan på landets inkomster.

I Nigerdeltat och havet utanför, Guineabukten, har man också haft omfattande problem med piratverksamhet, attacker mot fartyg, stöld av olja och kidnappningar. Det är mycket svårt att uppskatta hur mycket olja som stjäls, men det har uppskattats att mellan 100 000 och 400 000 tunnor (en tunna är ungefär 159 liter) per dag har stulits under de senaste åren.