Foto: MSB

Samhällets krisberedskap

Vi lever i en tid då samhället förändras allt snabbare, bland annat beroende på den tekniska utvecklingen. Hoten och riskerna men också möjligheterna förändras hela tiden. Varje händelse är unik, men kriser ställer ofta krav på samverkan. Det svenska systemet för krisberedskap bygger på tre grundprinciper om ansvar, likhet och närhet.

Det finns mycket vi idag tar för givet. Våra liv och möjligheter skiljer sig väsentligt åt från tidigare generationers. Vi kan resa snabbare och i större utsträckning och vi kan kommunicera med människor på andra sidan jordklotet i realtid.

 

Men dagens möjligheter skapar också ett komplext samhälle som är känsligt för störningar. Samtidigt som risken för krig har minskat, har andra hot ökat. Därför räcker det inte längre med att ha en god beredskap för att samhället ska klara en krigssituation. I dag krävs det att vi har en beredskap för ett betydligt bredare och mer komplext spektrum av hot- och risker.

 

Beroenden och sårbarheter

Vi är beroende av datorer i en oändlig mängd funktioner. En störning i en enskild dator kan påverka hela it-system. Viktiga och komplicerade funktioner styrs av datorer som är beroende av elförsörjning som i sin tur är beroende av datorer.  

 

Vi är också beroende av transporter av bland annat mat, energi, råvaror och färdiga produkter.

 

Vi är beroende av våra kontakter med omvärlden, både politiska, ekonomiska och tekniska.

 

Naturkatastrofer, en allvarlig epidemi, terrorattacker, långvariga elavbrott eller haveri i it-system utsätter samhället för påfrestningar och kan påverka många människor.  

 

Samhällets krisberedskap

Samhällets krisberedskap går ut på att arbeta förebyggande för att minska riskerna och att förbereda sig för att kunna hantera det som ändå inträffar.  

 

För att klara detta behöver man kunna använda alla resurser i samhället och göra alla delaktiga i att förebygga och hantera kriser. Myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv, organisationer och till och med enskilda har en del av ansvaret.

 

Sedan 2002 bygger man därför upp ett krishanteringssystem.

 

Några viktiga årtal 

1996 får vi en ny säkerhetspolitisk inriktning - från höjd beredskap till krisberedskap.

 

2002 introduceras Krishanteringssystemet.

 

2003 åläggs kommuner och landsting att inrätta krisledningsnämnder.

 

2004 görs en överenskommelse mellan stat och kommun om kommunernas uppgifter i krishanteringssystemet och den statliga ersättningen för detta.

 

2006 antog regeringen en strategi för Sveriges säkerhet. Strategin kan sammanfattas i tre punkter:

  • Att värna om befolkningens liv och hälsa
  • Att värna om samhällets funktionalitet
  • Att värna om förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter

  

Läs broschyren "Trygg tillsammans" och lär dig om Sveriges system för krisberedskap (PDF).