Foto: MSB

Samhällets krisberedskap

Enligt de flesta experter finns det idag inget militärt hot mot Sverige. Det innebär dock inte att det inte finns något hot alls mot vårt land. Tvärtom är hotbilden kanske mer komplex än någonsin tidigare. Och det ställer höga krav på krisberedskapen.

Samtidigt som risken för krig har minskat, har andra hot ökat. Därför räcker det inte längre med att ha en god beredskap för att samhället ska klara en krigssituation. I dag krävs det att vi har en beredskap för ett betydligt bredare och mer komplext spektrum av hot- och risker.

 

Det är hot som samtidigt kan beröra flera olika sektorer i samhället och handla om allt från långvariga elavbrott, omfattande oljeutsläpp och konsekvenserna av klimatförändringarna till planerade attacker mot centrala IT-system, terrorattacker, organiserad brottslighet och militära angrepp. Därutöver kommer det sannolikt att inträffa kriser som vi inte har kunnat förutse.

  

Man brukar prata om att samhället måste ha en generell förmåga att hantera kriser. Det i sin tur kräver att alla som har ett ansvar för samhällets säkerhet måste bli bättre på att lösa kriser tillsammans så att olika kompetenser, resurser och erfarenheter tas tillvara på ett effektivt sätt.

 

 

 

UNDP:s film som belyser vikten av att tänka och agera förebyggande för att rädda liv vid en allvarlig händelse. (Ca 3 min. på engelska)

 

 

Utbildning och övning

Samhällets krishanteringssystem går ut på att bygga en beredskap mot svåra kriser i fred och en förmåga att hantera en kris när den inträffar. Arbetet med samhällets krisberedskap löper över hela hot- och riskskalan, från vardagens olyckor i hem och fritidsmiljö till mer omfattande olyckor, nationella kriser och krig.

 

Klarar vi inte de vardagliga olyckorna, får vi svårt att klara en mer omfattande kris eller ett krig. Det är också viktigt att lära av inträffade kriser för att kunna hantera nästa svåra händelse ännu bättre och inte upprepa de misstag som gjordes.

 

För att vi ska kunnna vara så förberedda som möjligt, komma igång snabbt med krisarbetet och hantera krisen effektivt för att lindra konsekvenserna för människor och samhälle är övning och utbildning viktigt. Det gäller för kommuner, länsstyrelser, landsting, centrala myndiheter, regering och företag. Svenska myndigheter kan även delta i övningar inom EU.

 

Enligt lag måste bland annat kommuner öva och utbilda både sina tjänstemän och politiker inför kriser. Men det genomförs också stora nationella övningar där både kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter, regering och företag deltar. Scenariot för en övmning kan exempelvis vara att ett kärnkraftverk släpper ut radioaktiv strålning samtidigt som det råder brist på el och sträng vinterkyla. Här gäller det för alla inblandade, i stort sett hela samhället, att samordna sina insatser.  

 

MSB samordnar arbetet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) ska utveckla och stödja samhällets beredskap mot olyckor och kriser och bidra till att minska konsekvenserna för samhället när en kris inträffar.

 

En annan viktigt uppgift för myndigheten är att ta tillvara på de lärdomar som görs vid kriser. Tillsammans med andra myndigheter planerar och genomför MSB också stora nationella övningar.

 

Läs broschyren "Trygg tillsammans" och lär dig om Sveriges system för krisberedskap (PDF).