Foto: Kustbevakningen

Statliga myndigheter

Kommunerna är den viktigaste aktören för att förebygga och hantera kriser. Men även den statliga nivån - länsstyrelser, centrala myndigheter och ytterst regeringen - har viktiga roller i Sveriges krisberedskap.

Utifrån den så kallade ansvarsprincipen har varje myndighet ansvar för sin egen verksamhet såväl under normala förhållanden som vid störningar i samhället.

Till exempel var Socialstyrelsen, som bland annat ansvarar för frågor som rör hälso- och sjukvård och smittskydd, ansvarig för de insatser som gjordes under svininfluensautbrottet 2010.

En av grundstenarna i det svenska krishanteringssystemet och en förutsättning för att samhället ska kunna hantera kriser och allvarliga händelser på ett effektivt sätt är att alla ansvariga aktörer på alla nivåer i samhället (lokal, regional och nationell nivå) samarbetar. För att öka förutsättningarna för ett samarbete finns det så kallade samverkansområden.

Samverkansområden

Ett samverkansområde består av ett antal myndigheter som av regeringen har fått ett särskilt ansvar för samhällets krisberedskap och där samverkan mellan flera myndigheter är särskilt viktig.

Myndigheterna inom ett samverkansområde träffas med jämna mellanrum för att planera olika åtgärder som stärker krisberedskapen inom till exempel transportsektorn, el- och teleförsörjningen eller inom bank- och finanssektorn.

Varje samverkansområde ska i sin tur samverka med näringsliv, kommuner och länsstyrelser.

Länsstyrelserna

Sveriges 21 länsstyrelser är områdesansvariga på regional nivå. Det innebär bland annat att de inom länet ska samordna arbetet med att förbättra krisberedskapen, göra regionala risk- och sårbarhetsanalyser, stödja kommunernas arbete med krishantering och följa upp beredskapsförberedelserna på lokal nivå.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvar för frågor som rör skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret omfattar verksamhet både före, under och efter en olycka eller en kris, från bostadsbränder till höjd beredskap.

Myndigheten har en viktig samordnande roll. Exempelvis kan MSB stödja alla myndigheter under en kris med att samordna informationen till allmänhet och media.

MSB har beredskap dygnet runt för att snabbt kunna gå in i en särskild krisorganisation när något allvarligt inträffar. Då måste man, om det krävs, kunna arbeta dygnet runt med händelsen.

Kansliet för krishantering

Inom regeringskansliet finns ett särskilt kansli för krishantering som ligger under statsrådsberedningen. Kansliet bildades efter flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 då flera hundra svenskar omkom.

Kriskansliet följer dygnet runt vad som händer i omvärlden och analyserar händelserna för att se om de kan få några konsekvenser för Sverige.

Man stödjer också alla departement med att stärka beredskapen inför allvarliga händelser. När något inträffar ska kansliet larma regeringen och berörda departement och kunna dra i gång krisarbetet i regeringskansliet.