Ordet kris har olika betydelser i olika sammanhang. I arbetet med samhällets krisberedskap är kris ett tillstånd i samhället där konsekvenserna av en händelse är så svåra och allvarlig att de vanliga resurserna inte räcker till för att hantera händelsen. Det krävs därför insatser från en lång rad aktörer som kommuner, länsstyrelser, centrala myndigeter och kanske från regeringen. Det kan också bli så att Sverige måste begära stöd och resurser från andra länder.
Drabbar många
Kris är en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och som kan hota grundläggande värden (som vår demokrati) och funktioner (som elförsörjningen). Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisationer. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att hantera krisen kräver samordnade åtgärder från flera myndigheter, organisationer och företag och på alla nivåer i samhället.
I bland används begreppet extraordinär händelse i stället för kris. Det beror på att det finns en särskild lag som reglerar samhällets arbete med att förebygga och hantera kriser där begreppet används; Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).
Inträffade kriser
Tittar vi bakåt i tiden har det inträffat ett antal svåra händelser i Sverige eller i vår omvärld som påverkat oss och vårt samhälle så pass mycket att de definieras som kriser. Här är några exempel på kriser (extraordinära händelser) som inträffade under de senaste tio åren.
Vulkanutbrott på Island 2011
När vulkanen Grimsvötn på Island fick sitt utbrott den 21 maj spreds ett askmoln över delar av Europa som påverkade flygtrafiken under flera dagar. Med erfarenheterna efter vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott året innan färskt i minnet förberedde sig folk inför en upprepning av fiolårets flygstopp över stora delar av västvärlden. Denna gång resulterade aksmolnet i ett tjuotal inställda flygningar från Arlanda och Landvetter under några dagar. Ungefär en vecka senare rapporterades att Europas luftrum var fritt från aska.
Kärnkraftskatastrofen i Japan 2011
Många japaner dog, tusentals skadades och ännu flera blev hemlösa efter ett stort haveri i kärnkraftverket Fukushima drygt tjugo mil från huvudstaden Tokyo i samband med den tsunami som inträffade våren 2011. Liksom kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 klassas den som en sjua av den japanska strålsäkerhetsmyndigheten NISA, vilket är den högsta internationella nivån på incident- och olycksskalan. Två månader efter olyckan bekräftade det japanska kärnkraftsföretaget TEPCO att en härdsmälta hade inträffat. Men bara mycket små och helt ofarliga mängder av radioaktiva ämnen nådde Sverige.
Läs mer om situationen i Japan
Terrorbombningen i Stockholm 2010
Mitt under julhandeln en decemberlördag, exploderar två bomber i centrala delar av Stockholm city. Den första explosionen sprängde en bil och bara några minuter senare exploderar bomb nummer två som bärs runt av en självmordsbombare i en ryggsäck. Enbart gärningsmannen dör i attentatet. Redan tidigt sågs ett samband mellan de olika händelserna och myndigheterna betecknar händelsen som ett terrordåd som nu hanteras av säkerhetspolisen.
Jordbävningen på Haiti 2010
I december 2010 skedde en stor jordbävning på Haiti. Den hade en magnitud av 7,0 på richterskalan. FN betecknade katastrofen som en av de värsta i organisationens historia. Sverige bidrog till hjälparbetet och byggde på plats upp ett eget kontor med allt från egna el- och vattenverk till kontor, bostäder och storkök för FN- personal.
Läs mer om Haiti
Översvämningar i Pakistan 2010
I monsunregnens spår skedde översvämningar på flera håll i Pakistan under hösten 2010. Sverige bidrog bland annat med vattenreningsanläggningar, vattentekniker, tältutrustning och medicinsk vård. Man byggde också upp ett basläger avsett för FN-personal på plats. Läs mer om Pakistan
Stormen Gudrun 2005
I januari 2005 drog ett stormoväder in över Sverige med vindstyrkor på upp till 42 m/sekund. 150 miljoner träd fälldes av stormbyarna, 2000 mil elledningar skadades, 730 000 abonnenter blev utan el och 300 000 blev utan telefon under stormnatten. Många fick leva under jämförelsevis enkla förhållanden under flera veckor. På vissa håll slogs flera viktiga samhällsfunkioner ut tillfälligt och framkomligheten på vissa väg- och järnvägsnät var obefintlig på grund av nerfallna träd.
Ett fyrtiotal kommuner drabbades av stormen och samhällets resurser i form av röjningspersonal, linjemontörer (som lagar elnäten) och elverk räckte inte till för att hantera konsekvenserna.
Tsunamikatastrofen 2004
Den 26 december 2004 inträffade en kraftig jordbävning i Indiska oceanen som i sin tur orsakade en enorm flodvåg, en så kallad tsunami. Tsunamin sköljde in med våghöjder på upp till 20-30 meter över kustområden i bland annat Thailand, Sri Lanka och Indonesien. Sammanlagt beräknas mer än 230 000 människor i ett tiotal drabbade länder ha omkommit. 543 svenskar omkom i Thailand och Sri Lanka, 140 av dessa var barn. Händelsen påverkade kommuner och landsting här i Sverige. På nationell nivå engagerades ett stort antal centrala myndigheter liksom departement och regeringen.
Mordet på utrikesminister Anna Lind 2003
I september 2003, fyra dagar före folkomröstningen om EMU (Europeiska monetära unionen) och införandet av euron som valuta, attackerades utrikesminister Anna Lindh av en knivbeväpnad man på varuhuset NK i Stockholm. Hon avled senare av sina skador. Svenska myndigheters förmåga att hantera en händelse av stort svenskt och internationellt intresse sattes på prov.
Medierna fokuserade på säkerhetstjänsten (utrikesministern hade inte haft personskydd vid besöket på NK) och polisens arbete. Vissa medier var kritiska till att regering dröjt innan man gick ut med ett offficiellt meddelande om att Anna Lindh hade avlidit.
Elavbrott i Kista 2002
Den 29 maj 2002 uppstod ett jordfel på en kabel i en kabeltunnel i Akalla, utanför Stockholm. Kabeln började brinna och andra kablar som gick i tunneln fattade också eld. Totalt fanns 36 högspänningskablar och ett antal tele- och datakablar i tunneln av vilka flera slogs ut i branden. Runt 50 000 personer både privata och anställda vid företag blev utan el och de flesta fick vänta i upp till 48 timmar på att få elen tillbaka.
Datoriserade system hos företag och myndigheter slutade att fungera, teve- och radioapparater liksom fast och mobil telefoni slogs ut. Tunnelbanan stannade, människor fastnade i hissar, trafikbelsyning slocknade, vatten och avlopp slutade fungera, livsmedel och mat (både i affärer och hos priva hushåll) förstördes, kodlås för dörrar och garageportar liksom trygghetslarm för äldre upphörde att fungera, med mera.
Göteborgskravallerna 2001
I juni 2001 stod Sverige för första gången värd för ett EU-toppmöte med medlemsländernas stats- och regeringschefer. Samtliga ledare från de då 15 medlemsländerna samt från de 13 så kallade kandidatländerna som stod på tur att bli medlemmar i EU samlades i Göteborg. Den dåvarande amerikanske presidenten George W Bush besökte också mötet och blev därmed den förste sittande amerikanske presidenten att komma till Sverige.
I samband med mötet demonstrerade över 50 000 människor, även demonstranter från andra länder kom till Göteborg. 2 500 poliser, den största polisinsatsen hittills i vårt land, bevakade säkerheten runt EU-ledarna och den amerikanske presidenten. Vid några tillfällen urartade demonstranterna och ledde till upplopp med krossade fönster, stenkastning och anlagda bränder. Ett åttiotal demonstranter skadades och ett femtiotal poliser. Tre demonstranter skottskadades.