Foto: MSB

Krishantering i fredsbevarande insatser

Den civila krishanteringen är på väg att bli en allt viktigare del av de fredsbevarande insatserna. I dag kan det ibland vara svårt att dra en gräns mellan vad som är militära och civila uppgifter.

EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik som är en del av GUSP går ut på att stärka EU:s förmåga att förebygga våldsamma konflikter. En del i detta är arbetet med att integrera den civila och militära krishanteringen. I den europeiska säkerhetsstrategin pekas det ut tre skäl till varför det krävs civila insatser för att hantera konflikter:

  • För en varaktig lösning krävs det att de verkliga orsakerna bakom konflikterna angrips, till exempel fattigdom, orättvisa, diskriminering, brott mot mänskliga rättigheter och strid om begränsade naturresurser.

  • Konflikter leder alltid till att den civila administrationen kollapsar med kaos som resultat. För att återskapa ordning krävs det breda civila åtgärder.

  • I förebyggande syfte krävs det engagemang i alla faser av en konflikt, även sammanhang där militära medel inte passar eller är önskvärda.

Den mest effektiva krishanteringen är att förebygga konflikter, till exempel genom att se till att det finns tillräckligt med mat, vatten, bostäder och arbete men också minoritetsskydd, ett livskraftigt civilt samhälle och rättssäkerhet i ett potentiellt konfliktområde.

Därför handlar krishantering inte bara om säkerhets- och försvarspolitik, utan också om handels-, bistånds- och jordbrukspolitik. En stor del av EU:s civila konfliktförebyggande arbete sker tillsammans med organisationer som FN och OSSE, men också med enskilda humanitära organisationer.

Många poliser

EU:s civila krishanteringsuppdrag kan antingen sättas in på egen hand, tillsammans med eller i nära samarbete med militära operationer. Inriktningen är att den civila och militära krishanteringen ska integreras i så stor utsträckning som möjligt.

Det blir allt svårare att dra en tydlig gräns mellan militära och civila insatser. Ofta handlar det om en gråzon. Många ordningsuppgifter till exempel, kan både utföras av militär och polisiär personal. I sådana lägen kan det vara bra att både militärer och poliser finns på plats, inte minst då det ibland kan vara lättare att komma in med civil personal i ett konfliktområde än med militär.

Under många år har EU:s civila krishantering dominerats av polisinsatser. Arbetet inriktas nu allt mer på bland annat offentlig förvaltning och räddningstjänst, till exempel att hjälpa till med fastighetsregistrering, val, beskattning, utbildning, medicinska och sociala tjänster och att bygga upp fungerande infrastrukturer. Det är åtgärder som, förutom att de hjälper människor i akut nöd, är genuint konfliktdämpande.