Visionen med kartfunktionen är att skapa en naturlig möjlighet för eleven att bli intresserad av det säkerhetspolitiska läget på olika platser i världen och få möjlighet att fördjupa sig vidare på egen hand.
Världskartan ger en utmärkt bas för elevarbeten och uppgifter där eleven ges möjligheter att utveckla sin förmåga att analysera en samhällsfråga genom att identifiera, beskriva och förklara olika orsaker till och konsekvenser av en internationell konflikt samt reflektera över alternativa lösningar på konflikter.
Detta kan ske genom att eleverna tar hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och en analysmodell. Dessutom får eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor, och beroende på hur arbetet läggs upp; utveckla sin förmåga att uttrycka sina kunskaper i olika presentationsformer.
Innan du påbörjar ett projekt kan det vara bra att låta eleverna surfa igenom olika delar av elevmaterialet för att skapa sig en uppfattning om vilka orsaker som kan ligga bakom konflikter, hur den globala politiken kan ha påverkat konflikten, de grundläggande mänskliga rättigheterna eller hur man kan ifrågasätta media och andra källor till information.
Ett arbetssätt som vi ger ut som ett exempel på hur man kan applicera världskartan i sin undervisning är att forma ett arbete som följande:
1. Varje elevgrupp väljer två olika konflikter. Bäst är at välja två aktuella konflikter som det finns mycket aktuell information om från flera olika källor.
2. Eleverna får samla och sammanställa fakta och information om de två ländernas geografi, politik, ekonomi, historia, kultur m.m. Här ställs de inför dilemmat att sortera och prioritera informationsflöden och gör ett aktivt och medvetet val i sorteringen av vad som kan vara viktigt för att kunna förklara orsakerna bakom konflikterna.
Här finns ofta ett stort antal faktorer som är intressanta att kolla på och som är relaterade till varandra; politik, ekonomi, geografi, sociala faktorer, ekologi, etniska och religiösa faktorer etc. Vilka är de viktigaste nationella och internationella aktörerna? Har Sverige någon relation till länderna inblandade i konflikterna? Är Förenta nationerna inblandade någonstans i länderna?
3. Eleverna ska belysa vilka konsekvenser konflikten får för individen, grupper, samhället i stort och naturen på kort och lång sikt. Här kan man fråga sig hur konflikternas bakomliggande faktorer påverkar konsekvenserna på olika sätt.
4. Slutligen ställs eleverna inför frågan: hur ska man lösa konflikten? Finns det ett givet lösningsalternativ? Om ja, varför används inte detta i så fall? Om nej, varför finns ingen enkel lösning på problemet? Vad finner eleverna själva för lösningar på konflikterna? Vem är det som har makt att lösa problemet och med vilka medel kan konflikten lösas? Hur påverkar lösningarna situationen för individen och samhället?
Under arbetets gång behöver eleverna applicera källkritik och ifrågasätta olika källors rapportering utifrån relevans och tillförlitlighet. Ifall detta inte är fallet kan alltid läraren belysa frågan i samband med presentation och ifrågasätta elevernas förutfattade meningar om källornas giltighet. I den avslutande presentationen bör eleverna ställa konflikterna emot varandra och göra en jämförande analys och belysa skillnader och likheter i konflikternas karaktär, bakgrund och potentiella framtid.