Lärarhandledning Blackout

Sverige har drabbats och kommer att drabbas av allvarliga händelser eller kriser som påverkar vår trygga och invanda vardag. Därför måste både samhället och individen ha en beredskap för att kunna hantera krisen när den inträffar.

Blackout är ett kunskapsspel vars syfte är att öka elevernas kunskaper om hur samhället och individen påverkas vid en allvarlig störning och om vad man själv och samhället kan göra för att hantera situationen.

  

Ett omfattande och långvarigt elavbrott bedöms av de flesta experter som den kanske allvarligaste krisen vårt samhälle kan drabbas av. Anledningen är att så gott som alla viktiga samhällsfunktioner, som transporter, livsmedelsförsörjning, telekommunikationer, IT, vattenförsörjning, finansiella transaktioner med mera, är beroende av el för att fungera.

 

Förberedelser

För att få ut så mycket som möjligt av Blackout bör eleverna ges möjlighet att fundera över och resonera kring några frågeställningar innan spelet. För att få igång elevernas tankar och förföreståelse kan du som lärare använda dig av följande frågor:

 

Diskussionsfrågor

  • Vad tänker eleverna på när de hör ordet "hot" ? Vilka associationer väcker ordet?
  • Vad tänker eleverna på när de hör orden"kris" och "katastrof"? Vilka associationer väcker orden?
  • Kan eleverna ge exempel på kriser och katastrofer som de har läst om eller som de kanske själva, någon anhörig eller bekant, har varit med om. Det kan vara händelser som inträffat i Sverige eller i något annat land.
  • Låt eleverna fundera över hur de tror att de själva skulle agera om de drabbades av en allvarlig kris eller katastrof, exempelvis om elen plötsligt försvinner och är borta under en längre tid. Det innebär bland annat att internet och IT inte fungerar, den mobila telefonin upphör efter ett tag att fungera eller drabbas av allvarlig störningar, det går inte att använda bankomatkortet och det blir stopp i kollektivtrafiken. Hissar slutar att fungera, efter ett tag kommer det inget vatten, spis och kylskåp går inte att använda och så vidare.
  • Låt eleverna fundera över skillnaden mellan att bo på landet och i glesbygd eller mindre samhälle och att bo i en storstad när elen försvinner. Vem är bäst förberedd och vem kan hantera en sådan situation bäst? Eller är det kanske ingen skillnad? 

 

När vi talar om allvarliga händelser som slår mot samhället och påverkar individens vardag allvarligt så brukar vi använda begreppet kris eller samhällskris. Läs mer om innebörden av en samhällskris och exempel på inträffade kriser i Sverige och i omvärlden här.

 

Grupparbete

Låt eleverna arbeta i grupper. Varje grupp får välja en inträffad kris i Sverige eller något annat land och ta reda på vad som hände och vad som orsakade katastrofen. Låt eleverna också fundera på hur samhället liksom befolkningen påverkades av krisen. Drabbades vissa funktioner och vissa befolkningsgrupper hårdare än andra? Hur agerade människorna för att klara av krisen och vad gjorde myndigheterna? Låt grupperna redovisa inför klassen.

 

Uppföljning

Efter att klassen har spelat Blackout är det bra om du som lärare inte släpper området helt utan i stället ger eleverna möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar som rör samhällets och den enskildes säkerhet. Det kan du göra genom att exempelvis:

  • Bjuda in kommunens säkerhetssamordnare som får berätta om vad kommunen gör för att minska risken för att allvarliga kriser inträffar och vad som enligt lag åligger kommunerna att göra för att stärka beredskapen.
  • Låt eleverna själva få undersöka hur beredskapen mot allvarliga händelser och kriser ser ut i den egna hemkommunen. Vilka hot och risker planerar kommunen för? Ofta finns information på kommunens hemsida. Låt eleverna intervjua kommunens säkerhetssamordnare och ansvariga politiker.
  • Har det inträffat en allvarlig händelse i kommunen eller i någon närliggande kommun? Låt eleverna ta reda på vad som hände, hur invånarna drabbades och hanterade situationen och hur kommunen agerade.
  • Vissa så kallade frivilliga försvarsorganisationer arbetar med att stärka individens förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser och fungerar som en resurs vid allvarliga händelser. Låt eleverna välja en organisation och ta reda på mer om hur den jobbar och vad den kan erbjuda.

Läs mer om frivilliga försvarsorganisationer här

 

 

www.dinsakerhet.se/dinkrisberedskap  är en webbplats om risker och säkerhet i vardagen och riktar sig till allmänheten. Men webbplatsen ger även tips och råd på hur man själv kan agera vid en kris i samhället, som exempelvis vid ett långvarigt elavbrott. Här kan mam läsa vad som är bra att ha hemma, vad som ligger i det egna ansvaret när det gäller att kunna hantera en kris, men också hur man minskar konsekvenserna av en allvarlig påfrestning på samhället. 

                                                                                           

 

                                                                                       


www.krisinformation.se är en webbplats som förmedlar samlad information från myndigheter och andra ansvariga om hur samhället hanterar allvarliga händelser och kriser. Här kommer det att finnas uppdaterad information under en kris eller allvarlig händelser, men det finns även information riktad till allmänheten om olika myndigheters roller och ansvar, om inträffade kriser och mycket annat.