Krig eller samarbete?

Länder som är oense eller i konflikt med vandra kan lösa sina problem på fredlig väg genom förhandlingar och samarbete. Men de kan också hamna i krig.

Valet mellan samarbete och krig kan tyckas enkelt. Krig är grymt, förödande och kostsamt, medan förhandlingar och samarbete leder framåt. För många, de flesta, är det också så.

Samtidigt finns det de som tjänar på krig. Vad som till slut avgör om stater hamnar i väpnade konflikter med varandra eller samarbetar är ingen enkel fråga, utan beror på många olika saker.

Den internationella politiken domineras av flera olika teoretiska perspektiv som alla på olika sätt förklarar och analyserar internationella händelser och dess konsekvenser. Oavsett vilket perspektiv som används, kan samspelet i det internationella systemet placeras in på en femgradig skala:

  • Krig - en stat använder militärt våld för att nå politiska eller ekonomiska mål. I dag är den vanligaste formen inbördeskrig.
  • Kris - en akut och allvarlig svårlöst konflikt mellan stater. Den är så allvarlig att den kan leda till krig, men kan också hanteras fredligt genom förhandlingar.
  • Förhandling - stater samtalar eller förhandlar för att lösa gemensamma konflikter. Inget utpräglat samarbete pågår, men det är inte frågan om någon kris.
  • Allians - stater kan gå samman i en allians för att de vill stärka sin militära position (makt) eller förhindra att motståndaren göra det.
  • Integration - flera stater arbetar gemensamt inom ett eller flera områden. Ofta är syftet att genom samarbetet stärka den egna statens, eller de gemensamma staternas, position på andra områden än de rent militära, till exempel handel.

Möjlig världsregering

FN, WTO och WHO är exempel på mellanstatliga organisationer där det är valfritt för stater att delta. Besluten tas gemensamt och det finns ingen överordnad makt som kan fatta beslut när inte staterna kommer överens eller inte följer de lagar som man kommit överens om. Regelverket består ofta av rekommendationer.

Så är det till exempel med folkrätten där staterna kommit överens om riktlinjer för till exempel handel, diplomatiska förbindelser och krigsföring. Internationella avtal är generellt inte allmänt gällande lagar. Staterna avgör själva om de vill skriva under eller inte.

Joseph Nye föreläser om makt, politik och globalisering samt om hur detta påverkar oss i vår uppfattning om världen. (18 min. på engelska)

Fred och säkerhet

Det finns olika teorier och strategier för att uppnå fred och säkerhet i världen. En av de mest klassiska är den om maktbalans som går ut på att länder är ovilliga att starta krig om deras motståndare är ungefär lika starka som de själva.

En annan teori går ut på att stater som samarbetar – till exempel genom omfattande handel – är ovilliga att starta krig med varandra eftersom kriget skulle medföra för stora negativa konsekvenser för dem. Militära samarbeten avskräcker också från krig.

Om en stat är så dominerande att andra stater inte kan utmana den, råder hegemoni.

Ett alternativ till en eller ett par dominerande stater vore en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. Enligt en del är ett sådant här system den enda rimliga lösningen på krigen i världen, medan det för andra är en utopi.