Foto: Stig Dahlén/MSB

Mänsklig säkerhet

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter."  Så inleds FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är rättigheter som är viktiga inte bara för oss som individer, utan även för samhällets säkerhet.

Förr var den militära säkerheten mellan stater den viktigaste frågan i internationell politik. Nya hot och ett utbrett ömsesidigt beroende har gjort att frågor om mänskliga rättigheter, fattigdom, ekonomi, klimatförändringar och miljö har blivit allt viktigare för den internationella säkerheten.

De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten som reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. Rättigheterna begränsar statens makt över individen och slår fast att staten har ansvar för att rättigheterna främjas och skyddas. Det innebär att individens rättighet är statens skyldighet.

Den svenska riksdagen har bestämt att arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka alla delar av den svenska utrikespolitiken, det vill säga såväl säkerhetspolitiken, utvecklingssamarbetet, migrationspolitiken, handelspolitiken som övrig utrikespolitik. Det är främst av humanitära skäl, men också för att kränkningar av de mänskliga rättigheterna i förlängningen påverkar den internationella säkerheten.

De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och den enskilde individen. Rättigheterna kan delas in i tre kategorier: 

  • De grundläggande friheterna.

  • Rätt till skydd mot övergrepp.

  • Rätt att få grundläggande behov tillgodosedda.

Fred och utveckling

Utveckling och säkerhet är tätt sammankopplade. Väpnade konflikter är till exempel vanligare bland världens fattiga länder än bland rika, och det kanske allvarligaste hindret mot många länders utveckling.

Men inbördeskrig är långt ifrån det enda som hindrar investeringar och utveckling. Mycket våldsbrott till exempel, leder till osäkerhet och oro vilket också verkar dämpande på investeringar och ekonomisk utveckling.

Precis som fred och stabilitet leder till utveckling, leder utveckling till fred och stabilitet.

Fungerande säkerhetssektor

I många konflikt- och postkonfliktländer utgör säkerhetssektorn snarare en orsak till instabilitet än en garanti för säkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Individens rättsäkerhet åsidosätts, militären istället för polisen ansvarar för den interna säkerheten och polisen är ofta underfinansierad, bristfälligt utbildad, illa ledd och korrupt.

Orsaken är egentligen ganska enkel; demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomiskt välstånd förutsätter en väl fungerande säkerhetssektor och rättsväsende.