Foto: Nicklas Gustafsson/Försvarsmakten

Svensk säkerhet

Förutsättningarna för Sveriges säkerhetspolitik har förändrats i grunden sedan det kalla krigets slut. Dagens hot och utmaningar är i hög grad gränsöverskridande. Säkerhet uppnås därför gemensamt och genom nära samarbete med andra länder och organisationer. Sverige arbetar aktivt för att stärka säkerheten i Europa och i omvärlden.  

Målet för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är att säkerställa vårt lands intressen i förbindelserna med andra länder.

Sveriges utrikespolitik är inriktad på bred internationell samverkan och samarbete tillsammans med våra nära grannar, inom Europeiska unionen och som en mer aktiv medlem i Förenta nationerna. Sverige verkar även för en förbättrad europeisk dialog med andra regioner och länder. En nära transatlantisk samverkan mellan EU och USA av särskild betydelse.

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Hot mot freden och vår säkerhet avvärjs bäst i gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige är inte med i någon militär allians men kommer dock inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land.

Samtidigt som situationen i närområdet gör det nödvändigt att förstärka Sveriges försvarsförmåga vidareutvecklar vi våra militära samarbeten. Vi gör det med Finland, med våra andra nordiska grannländer, med de baltiska länderna och med Nato. Sverige ska fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.

Alliansfrihet och samarbeten 

Sverige ingår inte i någon militär allians. Däremot är vi medlemmar i flera internationella organisationer och deltar i många olika former av samarbeten, till exempel FN, EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Natos Partnerskap för fred (PFF).

Även om alla organisationerna är viktiga, har samarbetet inom Europeiska Unionen (EU) idag en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land, skulle Sverige inte förhålla sig passivt. Sverige förväntar sig också att EU:s medlemsländer och de nordiska länderna skulle agera på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige ska alltså både kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd.

För Sverige är också det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet mycket viktigt. Arbetet och sökandet efter gemensamma lösningar pågår ständigt.

Källor: Utrikesdepartementet, Regeringens utrikespolitiska deklaration 2016, Försvarsmakten, Rekryteringsmyndigheten