Foto: Försvarsmakten

Nya hot, nya uppgifter

Närområdets osäkerhet, terrorism, klimatförändringarnas effekter på fred och säkerhet, cyberattacker, spionage, it-brottslighet, akuta utbrott av epidemier som ebola och digitala propagandakrig. Dagens hot känner inga nationsgränser och därför arbetar Sverige tillsammans med andra länder för att garantera fred och skapa en gemensam säkerhet.

Förändringstakten i omvärlden går allt snabbare och konsekvenserna av olika händelser är ofta svåra att förutse. 

Det som sker i omvärlden påverkar också Sverige, då det leder till spänningar i vårt närområde, flyktingströmmar och en växande del av vår befolkning som bär på smärtsamma minnen av krig och konflikt.

Sveriges måste kunna använda alla de säkerhetspolitiska instrument som står till förfogande för att klara av dagens hot och risker; politiska, ekonomiska, militära och kommunikativa på ett sammanhållet sätt för att värna om svensk suveränitet och Sveriges intressen.

Stärkt svensk försvarsförmåga

I takt med att omvärlden förändras, förändras också kraven på det svenska försvaret. 

Den försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. Sveriges nya Försvarspolitiska inriktning för 2016-2020 utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen. Försvaret går tillbaka, från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar.

Målet för det militära försvaret blir från och med 2016, att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Försvaret ska i första hand vara utformat för att kunna möta ett väpnat angrepp. 

Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser eller incidenter med militära maktmedel kan däremot uppstå och militära angreppshot kan aldrig heller uteslutas. 

Den operativa förmågan i krigsförbanden ska öka och den samlade förmågan i totalförsvaret förbättras. Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten ska också fördjupas, där samarbetet med Finland är av särskild betydelse.

Regeringen har beslutat om anvisningar för den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Totalförsvaret består av militärt och civilt försvar. Planeringen är ett första steg i återupptagandet av det civila försvaret. Statliga myndigheters förmåga på central och regional nivå att prioritera och fördela resurser vid höjd beredskap bör utvecklas.