Foto: iStock/Christian Rummel

Internet

Internet är en naturlig del av många svenskars liv, men vad betyder det ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv att så många människor i världen är uppkopplade? Yttrandefrihet på nätet har, oavsett svaret på frågan, fått en ökad betydelse i takt med att antalet människor med tillgång till internet och sociala medier växer.

Dagligen använder ca 3 miljarder människor internet och det är i utvecklingsländer som antalet internetanvändare ökar snabbast. FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) deklarerade i juni 2012 i en resolution att "samma rättigheter som folk har offline måste även skyddas online, i synnerhet yttrandefriheten".

I resolutionen uppmanar FN även alla länder att främja en spridning av internetåtkomst bland sin befolkning. Kopplingen mellan demokrati och internet blir allt viktigare, eftersom utvecklingen inte alltid sker i önskvärd riktning. Det är exempelvis inte ovanligt att repressiva regimer utnyttjar nätet för övervakning av oppositionella istället för som ett verktyg för ökad yttrandefrihet. Samtidigt har information som sprids via internet mellan människor kraft att påverka den politiska utvecklingen i ett land och avslöja brott mot mänskliga rättigheter.

Användes av demokratirörelsen i Egypten

Ett exempel på hur användningen av sociala medier kan påverka utvecklingen är den betydelse som sociala medier fick under den arabiska våren. I framför allt Egypten anses sociala medier ha haft stor betydelse för att regimen störtades på så kort tid.

Slagkraften uppmärksammades tidigt av den egyptiska regimen som försökte stävja revolten genom att stänga ner internet och mobiltelefoni i hela landet. Följderna blev dock de motsatta och protesterna tilltog i styrka. Många ansåg att nedstängningen bara var ytterligare ett exempel på regimens bristande respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. De folkliga protesterna hade då blivit så omfattande att möjligheten att kommunicera över internet inte längre behövdes. I stället visade befolkningen sitt massiva missnöje på gator och torg.

Ett verktyg för befolkningen

Sociala medier har inte sällan målats upp som en huvudorsak till att flera regimer störtades under den arabiska våren. De flesta experter menar dock att bloggar och sociala medier som Facebook och Twitter snarare användes som verktyg för att snabbt och enkelt nå ut med information och budskap till ett stort antal likasinnande. Även om sociala medier och mobiltelefoni underlättade, och med största sannolikhet skyndade på utvecklingen i exempelvis Egypten, var det i grund och botten den gemensamma kraften i de folkliga protesterna som ledde till förändring.

Används av stater i olika syften

Tillgången till internet och sociala medier utnyttjas förstås inte enbart av privatpersoner, utan även av stater. Exempelvis för att sprida information om aktuella händelser eller för att ge medborgarna en bild av olika myndigheters verksamhet. I Sverige är både myndigheter, statsråd och andra viktiga aktörer aktiva på sociala medier. Men stater kan också använda internet för att övervaka befolkningen eller för att sprida propaganda. I många länder med auktoritära styren är tillgången till internet begränsad genom att vissa hemsidor blockeras.

Kan skapa problem även för demokratier

Även i demokratier har information som snabbt når stora massor via sociala medier fått stor betydelse och i vissa fall inneburit problem för statsmakterna.

Under kravallerna i Storbritannien sommaren 2011 pågick, förutom fredliga protester, även vandalisering och plundring. Mycket av kommunikationen mellan de som deltog i kravallerna skedde i sociala medier vilket fick premiärminister David Cameron att överväga om de som uppmanade till kriminalitet på internet skulle stängas av från sidorna.

Två män dömdes senare till fängelsestraff för att på Facebook ha organiserat och uppmanat till vandalisering.

Källkritik viktigt

En annan följd av den teknologiska utvecklingen på internet är att människor snabbare kan ta del av information som rör konflikter och kriser oavsett var i världen de inträffar. Det kan i sin tur påverka världsopinionen och till exempel tvinga fram en snabbare insats. Att mängden information idag är mycket större än vad den varit tidigare är dock inte alltid en fördel. Många uppgifter är obekräftade och kan därmed inte ligga till grund för beslut av olika slag.

Att avsändaren ofta är anonym är ett annat problem, då det är viktigt att känna till källan för att kunna bedöma sanningshalten. Ett källkritiskt förhållningssätt är därför alltid viktigt när man använder sig av information på internet och i sociala medier.