Fakta för lärare: Säkerhetspolitik

Att förstå hur samhällen exponeras för och påverkas av hot och risker är grunden för att förstå begreppet säkerhetspolitik. Stater vill försvara sina medborgares säkerhet och självständighet genom att förebygga hot och risker.

Säkerhetspolitiken är i ständig förändring eftersom den är beroende av en mängd olika faktorer. 

Relationer mellan aktörer

Att tänka säkerhetspolitiskt innebär att ständigt värdera förändringar i relationerna mellan olika aktörer som har möjligheter att påverka varandra både psykiskt och fysiskt.

Det säkerhetspolitiska tänkandet har funnits lika länge som det har funnits konflikter mellan människor. En mängd olika teorier behandlar hur man uppnår högsta möjliga säkerhet både nationellt och internationellt. Och hur man skapar förutsättningar som är optimala för att undvika storskaliga krig eller inomstatliga oroligheter.

Teorierna skiljer sig både till innehåll och med avseende på vilka verktyg man ska använda, men eftersom världen fortfarande drabbas av krig och konflikter så är beviset för teoriernas misslyckande i det praktiska genomförandet ständigt närvarande.

Starkt förtroende

Under förra århundradet experimenterade man fram ett internationellt organ som skulle främja dialog och samarbete stater emellan. Syftet var att undvika ett nytt världskrig.

Genom Nationernas Förbund som sedan blev Förenta Nationerna har säkerhetspolitikens internationella dimension tydliggjorts. En inblick i FN:s arbete ger en uppfattning om hur bred den säkerhetspolitiska agendan är.

Den svenska säkerhetspolitiska situationen har alltid varit starkt präglad av relationen till de nordiska länderna, vår närhet till den ryska stormakten samt till det kapitalstarka Europa med Tyskland som historisk handelspartner.

Det svenska säkerhetsläget har länge varit relativt stabilt på grund av ett traditionellt starkt förtroende till myndigheterna och det rättssystem som styr Sverige. Samtidigt som det säkerhetspolitiska läget vilar på en historisk bas så är det den rådande situationen som avgör huruvida läget uppfattas som säkert eller inte.

Vad är ett hot? 

Strävan efter en säker tillvaro är en kraft som formar stora delar av vårt samhälle. Att vara säker är att kunna förutsäga vad som kommer att hända i framtiden och att ha möjlighet att anpassa sitt liv efter detta.

De största hoten mot samhällssäkerheten är främst större kriser och krig. För Sveriges del så har närvaron till Tyskland och Ryssland samt relationerna till de anglosaxiska länderna till stor del format den säkerhetspolitiska agendan. Dessa aktörer har antingen utgjort ett direkt hot mot den svenska staten eller haft förmåga att påverka vårt närområde.

Efter kalla krigets slut har hotbilden och därmed säkerhetspolitiken förändrats. Dagens hot anses komma från andra aktörer än stater och ha möjlighet att mer direkt hota det öppna demokratiska samhället.

Ekonomiska, sociala och klimat- och miljömässiga hot gör att samhället exponeras för risker på ett helt annat sätt än tidigare. Enbart militära resurser räcker inte längre för att hantera hoten.