Lärarhandledning: Konflikter

Under världskartan åskådliggörs 31 av världens väpnade konflikter. Varje konflikt innehåller en introduktionsdel, en fördjupning och en del som beskriver Sveriges relation med landet.

Varför tar vi upp dessa konflikter?

I samarbete med Utrikespolitiska institutet och Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet skildras 31 konflikter under världskartan på Säkerhetspolitik.se. Dessa konflikter klassas som väpnade konflikter och är antingen inomstatliga, mellanstatliga eller inomstatliga med utländsk inblandning.

Konflikterna under världskartan är aktuella för hela världssamfundet och för svensk utrikespolitik och media. Att studera en konflikt och dess orsaker är ett utmärkt sätt att försöka förstå vad som kan orsaka en väpnad konflikt, vad en konflikt kan ge för konsekvenser och hur en nationell konflikt blir till hela världssamfundets angelägenhet.  

Centrala begrepp i texten som eleven behöver förstå

Väpnad konflikt, se ordlista

Världssamfundet, se ordlista

Folkrätt, se ordlista

Kopplingar till läro- och ämnesplaner

I ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasienivå står att eleven ska tränas i att "söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen".

I ämnesplanen står även att undervisningen ska ge eleven möjlighet att utveckla: "Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer".

Genom att använda frågorna i Frågebanken får eleverna ökad förståelse för hur historia och ovan nämnda faktorer har bidragit till en konflikt. Att analysera orsaker till att ett konflikt uppstår och hur den hanteras ger även ökad insikt i världssamfundets och FN:s roll, tanken bakom mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och genus.