Myanmar (Burma)


Sedan Burmas självständighet 1948 har det pågått inbördeskrig i landet. Landet blev en militärdiktatur 1962. En demokratirörelse tog form 1988 och ledaren för denna opposition - Aung San Sun Kyi - tvingades i husarrest i Rangoon där hon fortfarande sitter.

Militären har haft makten i Burma sedan 1962 och har med våld stoppat fredliga protester flera gånger. Demonstrationer mot regimen 1962, 1988 och senast 2007 har inte lyckats. Samtidigt har landet upplevt inbördeskrig i snart 50 år. De val som planeras 2010 har redan kritiserats av - och kommer att bojkottas av - en stor del av oppositionen, eftersom militären vill fortsätta sin inblandning i den politiska makten.

Sedan Burma blev självständigt 1948 har det hela tiden pågått inbördeskrig i landet. De största rebellgrupperna var från början kommunistpartiet medan de som fortfarande strider främst består av minoritetsfolk i landets bergstrakter. I kampen mot rebellerna har regeringen ofta attackerat civilbefolkningen.

Militären har styrt landet sedan en kupp 1962. Demonstrationer under sommaren 1988 slogs ned med tusentals dödsoffer, men följdes av bildandet av ett demokratiparti av Aung San Suu Kyi. Partiet vann valet 1990 men militären vill först skriva en ny grundlag medan Aung San Suu Kyi sitter i husarrest i Rangoon.

Under augusti och september 2007 startade en ny våg av protester mot regimen ledda av buddhistiska munkar och nunnor. Efter några veckor med allt större demonstrationer skickade regeringen in soldater för att arrestera och stoppa de fredliga demonstranterna. Den internationella kritiken mot våldet blev mycket stark och FN:s speciella sändebud, Ibrahim Gambari, försökte medla mellan regeringen och demokratirörelsen.

I maj 2008 genomfördes en folkomröstning som röstade ja till en ny grundlag. I den har militären en mycket stark roll i landets politiska styre även i framtiden och oppositionen har kritiserat både folkomröstningen och det val som ska hållas 2010. Militären vägrade att låta internationella observatörer bevaka folkomröstningen och det finns starka misstankar om valfusk. Dessutom hade landet precis före valet drabbats av en våldsam cyklon där tiotusentals dog. När utländska experter och frivilliga ville ge katastrofhjälp så vägrade militären att tillåta detta.

Skriven av:

Joakim Kreutz, 2009-04-15, Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. www.pcr.uu.se » 

Senast uppdaterad: 2010-01-15