Krisberedskap

Krisberedskap går ut på att vara beredd på att hantera svåra händelser när de inträffar. Det kan till exempel handla om att väldigt många människor drabbas av något, eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

Den struktur som finns för att hantera allvarliga kriser kallas för samhällets krishanteringssystem. Kommunerna har, bland annat genom sitt geografiska områdesansvar, en nyckelroll i krishanteringssystemet. De ska bland annat se till att myndigheter, organisationer och företag samarbetar vid en extraordinär händelse.

I grund och botten har dock alla ett ansvar för att minska riskerna. Genom att vara väl förberedd kan både du själv och din familj klara en kris.

 

Gemenskapsprincipen

Internationellt har civil krishantering blivit allt viktigare. Bland annat har FN inrättat ett särskilt kontor för samordningen internationellt bistånd vid stora humanitära katastrofer, OCHA.

Inom EU pågår också utvecklingen av den civila krishanteringen. Länderna inom EU har bland annat förbundits sig att hjälpa varandra, oavsett om det handlar om naturkatastrofer som stormar, översvämningar eller terroristattacker.

 

Ur innehållet

Internationell civil krishantering

EU:s civila krishantering blir allt viktigare. I dag är till exempel tre av EU:s fyra pågående operationer är civila. Läs mer »

Kommuner och landsting

Kommunerna utgör grunden i samhällets krisberedskap. Ju bättre kommunerna är på att hantera kriser, desto bättre blir hela samhällets krishanteringsförmåga. Läs mer »

Frivilligt stöd

Frivilliga är en viktig resurs som kan göra stora insatser vid kriser och katastrofer men även i det förebyggande arbetet. Läs mer »

 

Sårbart

Vi lever i ett sårbart samhälle. Ett samhälle som förutsätter att elektricitet, kommunikationer, sjukvård och andra viktiga samhällsfunktioner fungerar.

Omvärldsbevakning

  Omvärldsbevakning saknas.