Samverkan vid kris

Staten med riksdag, regering, nationella myndigheter, länsstyrelser likaväl som kommuner, regioner, och näringsliv har olika roller och ansvar vid en kris. Det är allas ansvar att, så långt det är möjligt, genomföra sin verksamhet i normal omfattning. Verksamheter som inte tål avbrott måste identifieras och säkerställas.

Ansvarsprincipen

Grunden i svensk krisberedskap är den så kallade ansvarsprincipen. Den betyder att alla som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden, exempelvis kommunen som har ansvar för renhållning och äldreomsorg, också har ett ansvar för att verksamheten fungerar under en kris.

I ansvaret ligger också att samordna sitt arbete med andra, just för att samhällets samlade resurser ska kunna tas tillvara och användas effektivt vid en samhällskris.

Närhetsprincipen

Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen (kommunal nivå) där krisen uppstått som blir ansvarig. Om det behövs ska länsstyrelsen (regional nivå) kunna gå in och stödja kommunerna.

Först när de lokala och regionala resurserna inte räcker till kan det bli aktuellt med att myndigheter på nationell nivå går in och stöttar. Exempel på när detta har inträffat i Sverige var i samband med de svåra skogsbränderna 2014 och 2018 samt under covid 19-pandemin.

Om resurserna inom landet inte räcker till för att hantera en kris kan Sverige vända sig till EU och be om hjälp. Det finns bland annat gemensamma EU-resurser för skogsbrandsbekämpning, som de skopande flygplan Sverige är värdland för genom rescEU.

Sverige har också tecknat ett avtal, den så kallade Hagadeklarationen, med de övriga nordiska länderna om samarbete för att förhindra och begränsa konsekvenserna av större olyckor, naturkatastrofer och samhällskriser.

Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar har utretts

Regeringen anser att Sverige behöver en förbättrad förmåga att hantera situationer med höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen har tillsatt en utredning kring en ny struktur kring ansvar, ledning och samordning inom det civila försvaret. Utredningen har analyserat och föreslagit en ny struktur på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser.

Läs mer om utredningen på regeringens webbplats